Norrländska Korrespondenten – 20 april 1866, sida 3

Om fukiiga jordars utdikning. Fran all jord, jom är för fuktig, må man isynnerhet draga jörjorg om au så macmet afledt, ty ör myden jukighet gör ide alenast jorden obeqwäm sor att bearbetas, utan äjwen ull en del ofruktbar; den blir för fall, af hwilken orjak gödjeln blott langjamt föcrutmar, oc) den mwåärz me, jom tränger ner i en alltför fukug jord, gör jorden jur och oduglig NU att lemna nagon groda. Will man alvya wanta fig nägon sördel af en wåt jord, är det alldeles nodwändigt att jran dens Jamma afleda det öjwerflödiga wartne; Men det är oktokt att göra vetta genom Öppna diken. Zesja bli ej auenast kostbara derigenom att de ofta måhte gräfwas upp igen, utan de a äfwen bort en ide obetydlig det ar Jorden, äro i wägen wid jordens behandiung, Jawäl wid plöjningen jom wid mkörseln ap säden, och bejordra i au pynners her ogräs pa ullgränsande akerstynen. Aj sadane anledmugar bör man lägga an pa att afleda mattz net genom tädta diken. Ccnom dranering blir en bättre jordkultur möjlig. Jorden bur torr vm maren vm fan all Jå udigare bearbetad, wexternas nuwägande bes srämjas hastigare oc) störden fan följaktugen bör: jas tidigare. Wextligheten, jom borjar udigare om waren, räder äjwenledes längre om efterhösten och efterhöstarbetet fan godt utoras äjwen under ett watt ar, Da) man fon nästan wara säker på den drainerade jorden, när den öfrigt har kraft att gifwa någon gröda. Gödseln wertar längt far och traftigare, en djupare plöjmng bu möjlig od langt lättare, och de annars nödwäns diga wallenjarorna och dikena bu öjwerstödiga. vuften får iillträde tili den imunder liggande jurz den och uppmärmer denna, ty luftens mwerkun pa åkerjorden genom watmets cireutation i rören är betydlig. Tjemnheter på ytan gör ingen stada dä wattnet afledes under jorden, ty till och med de lägsta ställena äro torra. Förr trodde man, att draineringen ffulle funna stada jorden under torra år; men nu är man fuls komligt öjwertygad om, att draineringen gör likaså stor nytta i torrt som i ett wått är; ty till och med under ett långwarigt torrwäder uttorkas den drainerade jorden ej, aj ssäl att den porösa uns derliggande jorden tillåter den atmospherista juts tigheten att tränga djupare ned och derigenom buda lifsom en futtighetsbehallare till gagn sör mWerters na. Wid stark wärme bildar den oorainerade jors den, isynnerhet der den är mycket lerblandad en härd siorpa, som hämnar wexibildningen; men betta är ide nlljäller med den dramerade jnrden, på hwilken ex ogynnjam wäderlck Har för hålans dewis blott ringa inftytande. Jordens askastning fan man genom en god draiz nering och deraf soljande bättre odling, såsom djupplöjning o. s. w., bringa opp till der dubbla, ja på stark lerjord och kalkhaltig jord till det tres dubbla, Jjynnerhet har man lagt märke till att potatissjukan framträder mindre starkt och ej få häftigt på drainerad jord, litjom ocdjd hwetet der är mudre utsatt för rost, hwilken annars gör ide obetydlig ffada. på sina ställen har man derjemte fördubblat drameringens nytta derigenom att man anwändt watten, jom på jädant sätt afledes från åkerjorden till bewattning af närgränsande ängar, och detta är helt wisst en ide ringa fördel, der sådant låter fig göra. Aj det här anförda framgår tydligt, att draines ring är i hög grad nyttig i åkerbuket, ja en så wigtig sak, att en hwar landtman borde drainera