Norrländska Korrespondenten – 6 april 1866, sida 2

lemnade den 13 Mars på aftonen det hus, der han bodde i Dublin, och git om bord på ett fartyg, fom låg för an: tar på Liffeyfloden. Till följd af swårt SUFIII IÄIIILIES4EHE— — AW—— Utrikes. England. Ministeren tyckes göra allwar af Ye: formsfrågan. Den har nemligen förkla vat, att den kommer att anse reformbillens förkastande fom ett misstroendevotum. Stephens är icke i Amerika; enligt ett telegram skall fenianchefen befinna sig i Paris; han tyckes efter sin rymning ur fängelset i Richmond ide ha lemnat Du blin, der han beskyddats af en feniansk polis, hwars skicklighet fommit alla efterspaningar af myndigheter och polistonstaplar på skam. Ett bref från öfwerste Kelly, Stephens följeslagare på flykten, meddelar närmare detaljer. Stephens wäder måste fartyget ligga tre dagar på Saint-Georgetanalen; flutligen landstego flygttingarne i en skotskhamn. På freda: gen tillbragte de natten i Kilmarnock; följande morgon afreste de med bantåget och kommo på aftonen till London, der de lågo öfwer natten på Palace Hotel midt emot Budfingham-flottet. Klockan 10 på föndagen följde de med posttåget till Dover. Kl. 11 gingo de der om bord, och twå timmar sednare woro de i Calais. Tyska Stormakterna. Prenssiska regeringen skall nu hafwa beordrat 3 armekårer att haålla sig stridsfärdiga. Dessa uppgå tilljammans till 100,000 man. Denna stat medgifwer nu sjelf att den rustar. Den lär äfwen hafwa uppmanat de mindre staterna att bistå fig, men fått det swar att de utan betåns kande stulle wända fig mot den förbundsstat, iom först angrepe någon bland förbundets medlemmar. En framställning, till förbundsdagen i samma anda lärer äfwen af dem wara påtänkt. Det beträftar fig, hwad wi sett berättas, att engetffa ministeren uti en särskild skrifwelse warnat grefve Bismarcd, att ej driswa twisten till det yttersta. Rumänien. Furst Couzas gunstling, den af of förut oms nämnde Liebrecht, har blifwit dömd till 10 års fängelse samt 1,568,000 piasters böter. Turkiet. Den internationella sundhetskongressen har före slagit genomgripande farantängoch jpärrningsåtgärder, för att quäfwa koleran, om den till sommaren åter ffulle komma att utbryta uti Arabien. Amerika. Under ett par månader har en oenighet egt rum emellan presidenten och kongressen i afseende på de swartas ställning. Kongressen will tilldela negrerna äswen rösträttighet wid allmänna wal samt bibehålla de under kriget oc) omedelbart efter dess slut inrättade särskilta domstolar, fom sknlle afdöma mål, hwaruti negrer woro inwecklade. Dessa twå saker will presidenten ej gå in på. Hwad frågan om undantagsdomstolarne angår, tunna wi ej döma deröfwer; men i frågan om de swartas rösträtt synes han hafwa rätt. Man måste nemligen komma i håg, att af dessa negrer högst få funna antingen läsa, eller skrifwa, hwvadan de således sakna den bildning, fom är nödwändig för denna rätts utöfwande. Men fom de —