till tidningar af alla färger. Efter slutart arbete för vagen går man dit, för att under ett par timmar inhemta tilldragelserna i den Yttre mwerlrven. Dattadt klubbrummen äro belägna uti sjelfwa källarelokalen, lärer besöket derstädes ej wara förenadt med några tillfälliga foftnader. Man kommer, läser och går. Medlemmarne kunna således med skäl på sig tillämpa GCcefarg bekanta ord: jag fom, jag fån, jag segrade. Wirare finnes derstädes ett sällskap, benämndt MN. N. E., bestående till största delen af unga friska wiljor, hwilka då och då sammankomma. Ordens wmwerfs samhet liager egentligen åt det estetiska hållet, ehuru äfwen wälgörenhet deruti ingår. Der uppföras sällskapsspektakler, göres musik och hållas föredrag på vers och prosa. Detta sker dock på en enskild sal och ej på stadens teater, hwilken lärer wara få beskaffad, att den omöjlir gen fan uppeldas. Följaktligen wågar wintertiden ingen talias prest, eller pres stinna att beträda dess tiljor. Dock hafwa några konstens wänner länge werkat för åstackommandet af en teaterfond, oh hoppas man, att den dag snart skall rans vag, då staden äfwen uti detta fall tills fredsställer alla berättigade anspråk. Vidare eger staden en arbetareföres ning, fom wisserligen är nybildad, men dock eger ett betydligt antal medlemmar, hwilket jemnt stiger, och redan utwecklat stor werksamhet till arhetsklassens intel lektuella utbildning. ÄÅfwen här hållas gratis föredrag af medlemmar både inom och utom föreningen. De personer som ej tillhöra föreninaen få dock för afhör randet deraf erlägaa en billig afgift, hwilken anwändes till inköp af materiar lier till femiffa experimenter, men ber jemte äfwen till inköp af böcker. Afwen här, som på de flesta andra ställen, är dock ej allt idel ljus utan skugasidor finnas äfwen. Den största deribland är den om aftnarne på stadens gator rådande osäkerheten. Denna har dockhittills blott uppenbarat fig uti ofynniga pojkstreck, riktade förnämligast mot reflexionsspeglarne, hwaraf många blifs wit först sönderslagna och derefter kastade in på främmande gårdar. Men tetta är enligt mår åsiat ej alls underligt. Eskilstuna är en fabriksstad, hwars arbetare om dagen få strängt arbeta på werkstäderna. Om aftonen taga de bers före fin skada igen. Detta liaqger uti sakens natur. Man kan med skäl derpå anwända Otto Sebastian von Unges ord: En slaf wid lästen fan ej blifwa annat än en sjelfswålding, tå han lössläppes. Detta okynne förswinner wäl i den mån, som arbetareföreningen werkar en ökad bildning; men allt bildningsarbete går blott sakta, om oc säkert framåt. GStas dens poliskår, fom ret tillkommer att afstyra såtant ofog lär dertill wara otillräcklig. Den består för det närwarande blott af twå konstaplar, hwilka dock ftuns dom erhålla bistånd af twå så kallade uppsyningsmän, hwilkas egentliga befatts ning är att hålla uppsigt öfwer torghans