Norrländska Korrespondenten – 26 januari 1866, sida 3

Article Image
tige beslutit hos K. M. anhålla att få inköpa. Deras afsigt är att sortfarande låta anwända den till promenadplats, samt att låta ännu mera försköna den. — Riksdagsmannawal. DÅ Fare ute nämndes till biskop inom Lunds stift, lör konung Carl Johan enligt traditionen uti honom mindre sökt gifwa pre: sterskapet en andelig, än en werlislig ledare. Han anwände sin makt till att styra presterna äfwen uti werldsliga ting såsom mid wal till riksdagsmän m. m. Thomander förhöll fig uti dessa affecnden fullkomligt neutralt, hwadan det wäc ker mycket uppseende, att hang efterträvare, Flensburg knappt hunnit få bir skopsmössan på sitt hufwud, innan han söter föreskrifwa sitt presterskap, hwem det skall utnämna till biskop uti hans ställe. Få nu se om försöket lyckas. — Skandinavismen har nu avancerat så långt, att wid innewarande riksmöten uti bäde Swerige och Danmark förslager blifwit wäckta samt i Danmarkantagits om förbud uti det ena landet mot af författaren otillåtna öfwersättningar från det andras språk samt emot eftertryck. Redan förut war uti alla tre rikena beslutadt, att uti det ena landet fällda domar skulle werkställas uti det andra. Det är att hoppas, att fmås ningom allt flera steg uti samma anda skola widtaga8. Skandinaviska föreningarne i Stockholm (MNordiffa national: föreningen) och Köpenhamn samt ftudentfåren uti Christiania hafwa nyligen firat fin winterfest på samma dag, nems ligen knutsdagen. — Stadsfullmäktige och magistrat. Före kommunalförfattningens uppkomst hade Malmös magistrat fått rätt att tillsätta en af ve fem medlemmarne af diriktionen öfwer stadens fattighus. Wid detta år anstäldt nytt wal har magiftra: ten lika fom förut wetat wälja en medlem och wägrat stadsfullmäktige att få wälja alla fem såsom de önskade. Landshöfvinge-embetet delade magistratens upp: fattning, men kgl. maj:t ftadvsfullmäktiges, hwilka fingo rätt att utse dem alla. Wi anföra detta såsom ett bewis, huru magistratens rättigheter kringskurits och äldre stadganden annulerats genom nu warande kommunalordning. — Jernwägarne. Oaktadt den dräng, hwilken lade stenar öfwer skenorna på Landskrona jernwägen, derföre dömts till tre års fästning, fortsättas dock samma illgerningar af andra personer, dem man dock ännu ej lyckats upptäcka. Så ha än stenar, än större trädstycken, än andra saker funnits lagda öfwer skenorna. En: dast banwakternas waksamhet har man att tacka för att ingen olyckshändelse hit: tills inträffat. — Wid Ystadsbanan hafwa genom olyckshändelse twenne arbetare förlorat, den ene en arm och den andre ett ben. Det Reixska målet lärer nu hafwa inkommit till högsta domstolen. Rier lärer, för att slippa en lång tidsutdrägt, hafwa nedlagt alla påståenden och endast anhållit om nåd. — Afliden wetenskapsman. En sådan för den stora allmänheten utom weten

26 januari 1866, sida 3

Thumbnail