Norrländska Korrespondenten – 8 december 1865, sida 2

Jnrikes. Landsorts-Nyheter. Östersund. Tiderua här uppe äro allwarliga. Ser cessioner på en råds ftugudag! Det låter otroligt, men är werkliga förhållandet. Sist. Måndag blefwo på yrkande af åtskilliga Stockholms grossörer fem af Östersunds tföpmän förs satte i cessionstillstånd, och en handt: werkare begärde konkurs på fig sjelf. Den to, fom upphört att mjölta, flår man i pannan, det är klart. Cljelt torde hrr Stockholmare helt säkert fortsatt med mjölkningen. Att renna Warit aonffo pif: mande synes deraf, att man hiliskickat en så stor mänad mjölkande, fom wi hidans efter torde slippa att se, hwilket åtminstone wore högst önskligt. Wi mena här med de s. k. profryttarne, hwilkas besök werkat allt annat än godt inom han: delskåren härstädes. Krediten är emels lertid temligen mycket störd; förtroendet man och man emellan är långt ifrån det bästa. Penningtillgången är så i staden som på landet till den grad inskränkt, att den på intet wis kan sägas motswara behofwen, sådana de på sednare åren framstätt. Tiden wore alltså lämplig för publicisten att predika sparsamhet; men — det behöfs ide. Titen sjelf kommer helt säkert att blifwa den bästa predikanten, den bästa läromästaren. Han skal avrat! Han skall bortrycka öfwerdådet och te öfwerspända anfprå: ten, fom anstå ide ens rikt folk. Man