Norrländska Korrespondenten – 19 juli 1865, sida 2

bristsällighet lär hafwa itändt taket: samma dag woro twenne af bonden Ber: til Mårtenssons i Orrnäs bty minders åriga gossar ute på åkern ett stycke nedom gården för att uppbränna några derma rande risbrötar, men sedan elden upps flammat fom en stormby och omfrings kastade de brinnande risqwistarne, hwilka antände den Yngre gossens påhafda bom ullstläder, hwaraf så swåra brännskador uppkommo å bröstet och underlifwet, att gossen, 5 år gammal, afled inom 2:ne dygn derefter, oaktadt läkarehjelp genast efter olyckstillfället påkallades. — Torparen Olof Olofsson i Öfwerdahl, Bir byggerå socken, tillhörig få kallad forswerksbyggnad nedbrann genom wådeld d. 26 sistl. Juni, jemte största delen af deri förwarade lösören och matförråd. — Arbetaren Halwar Persson från Wermland har under flottningsarbete i Aqwiftle-forsfen i Lidens f:n drunknat. — För många personer är wistandet i fria luften förenadt med obehag för de beswärliga myggornas skuld. Det skall derför wara af intresse för wåra läsare, och i synnerhet wåra wackra läsarinnor, säger Arboga Tidning, om de sättas i kännedom om ett radifalmedel mot de små blodsugarne. Detta är den s. k. insekttinkturen, som man för billigt pris erhåller på hwilket apotek som helst. Denna tinktur blandas till lika delar med watten, ansigte och händer twättas dermed och ingen mygga wågar sig på den sålunda beskyddade menniskan. Bland: ningen är naturligtwis alldeles oskadlig. Under det sista kriget hafwa de preugfis ffa militärintendenterna med denna tint: tur haft god framgång, i det den, på struken uniformerna, afhöll all flags ohyra hwaraf de woro mycket beswärade, från dessa. Äfwen hästar, som twättades med denna blandning, skyddades från bromsar och annan ohyra af tinkturen. — Den swenska parnassen har åter förlorat en af sina skönaste prydnader. Johan Henric Thomander afled d. 9 d:s i Lund. Född i fattiga wilkor 1798, blef han wid 17 års ålder anställd som lärare i Carlshamns skola och 1821 prefts wigd. Han sysselsatte sig derefter en tid med litterära arbeten, och wi hafwa honom att tada för ett par ypperliga öfwersättningar af Shakspeare. 1826 bör: jade han i Lund hålla föreläsningar i teologi; hans wältalighet fyllde redan då lärosalen. Tillsammans med nuwarande erkebiskopen utgaf han från 1828 till 1832 en teologisk tidskrift. 1833 blef han e. o. teologie professor i Lund och 1850 domprost i Göteborg. Derifrån erhöll han kallelse till biskop i Lund och utnämndes dertill 1856. — Dessförinnan hade han bewistat flera riksdagar, städse glänsande i sitt stånd, om än mera genom qwickhet, än djup. Hans politiska tänkesätt woro ide nog stadgade. J politis ken, som i religionen, swäfwade han mellan konservatism och liberalism. Man fan ide heller säga, att hand merfsamhet fom biskop lemnat några djupa spår efter fig. I det enskilda umgänget