Norrländska Korrespondenten – 5 juli 1865, sida 3

ULL TTTFTCÖI!. Gencral Sherman. Wi lemna wåra läsare, efter MichiganJournal, följande karakteristik af den berömde amerikanske fältherren. Det mest framstående drag i Shermans farafter bildar en nervös energi, som ej känner rast eller ro och ej bäfwar tillbaka för något motstånd. Han är out tröttlig och egnar wid fina företag fin uppmärksamhet åt det minsta fom ret största. Lik Napoleon är han behof af ringa sömn. Han stannar uppe half: wa och ibland hela nätterna, isynnerhet om en fälttelegraf är anbragt wid hang hufwudqwarter. Under dessa nattliga arbetstimmar går han af och an i sitt qwarter, försjunken i tanlar och föga aktante på hwad som föregår omkring honom. Ibland afbryter han denna promenad och sätter fig ned för att skrifwa en notis eller ordre; tilltalad han under detta nattliga af: och angående, få hör han wäl, men gifwer wanligtwis inget swar, utan förblifwer i sitt vjnpa efter: sinnande. Då han i Juli 1864 på sitt Atlanta: fälttåg opererade mot den fiendtliga por sitionen wid Kenesaro, tilldrog fig föl: jande karakteristiska händelse: Wid fält tågets början hare Sherman antydt ar: mcen i en ordre, att han ärnade mars schera utan tält. Han sjelf gjorde inget undantag, utan sof wanligen i i fria luften under ett träd, och endast wid mycket dåligt wäder i ett hus, om något sädant nemligen fanns i närheten. Då nu ars måeåen war koncentrerad mid Snafe Crect Cap, marscherade ett regemente mycket tidigt en morgon förbi Shermans bivonak. Fältherren låg under ett träd mid wägen. DÅ fade en af de förbimarscherande foldaterna, fom ej kände honom, utan toa honom för en full officer: Det är på det sättet mi blifwa kommenderade: till ans förare hafwa mi druckna generalmajorer. Sherman, fom hörde denna anmärkning, sprang genast upp och fade i bästa humör: Ite drucken, min gosse: men jag har warit uppe hela natten och war derföre trött oc) fömnig. Straxt derpå satte han sig sjelf med sin stab i marsch, och då han red förbi regementet, mottog det honom med det lifligaste hurra. Att med denna energi och rastlösa wertsamhet är förenad den ftörfta beslutsamhet, är naturligt. Sherman träffar fina bestämmelser med största haft, lilsom acnom intuition, och de äro wanligtwis mycket ändamålsenliga. Wid wigtiga 5fwerläggningar, isynnerhet på slaatfältet, lemnar honom någon rapport fällan tid att tala till punkt, utan swarar, få snarr han gjort fia en idce om hwad den andre vill. Med fabelaktig snabbhet i tänkandet kommer han till fina flutfatfer. Öwad han talar eller skrifwer är man: liven endast skarpt begränsade fragmenter; men hans skarpa, träffande yttranden gifwa äfwen den meft inskränkta fattningd: förmåga ett begrepp om hwad han will. Man tror wanligen, att alla fommen: derande generaler äro på!Äslagtfältet mycket didaktiska och utdela fina befall ningar mycket nogsamt och tillika omtändigt. J Grantska segerdrabbningen vid Chattanooga tilldelade Sherman fir mwåger, general Hugh Eving, befallningen