ningen måste periodiskt insätta små fummor, till dess de uppnått ett wisst belopp. J mon af fin insats undfår sedan relegaren utdelning af bankens winst, mils ten i allmänhet warit ganffa betydlig. Med folkbankerna plägar man äfwen förena sparkassor, på det att medlem marne skola wara i tillfälle att, utom de föreskrifna bidragen, fruktbargöra äfwen de medel, fom de för öfrigt funna aflägga. Tal. wisade i hwilten annan ställning än den närwarande mår arbetgs klass stulle finna fig försatt om man förs skaffade densamma de tillfällen till en billig kredit, tid förminskade Iefnadstoftnader, till sunda, ljusa och billiga boftåder m. m., fom arbetareassociationer i andra länder beredt fina medlemmar; och han slutade med en uppmaning till arbetsklassen att ide förtwifla om fin egen förmåga och underskatta den kraft, fom mwäxer ur förenade sträfwanden. — Följande af trowärdig person red. af Norrköpings tidningar meddelade berättelse om behandlingen af ett utfötninggärende torde förtjena att komma till allmännare kännedom. En i Norrköping bosatt person egde hos en häradsdomare i trakten af Linköping att fordra 3000 rdr rmt, förskrifna genom revers och intecknade i härarsdomarens fastighet. Som gäldenären war en trög räntebetalare, lagsöktes han för ett par är sedan; men då han derefter fullt liqwiderade räntan, sattes utslaget ide i mertftällighet. Någon tiv derefter blef fordringsegaren i behof af fina penningar; och emedan friwillig betalning ej följde, öfmerlemnades utslaget till kronofogden i orten. Detta skedde i Maj förlidne år. Kronofogden fullgjorde, hwad på honom ankom; han tog i mät och wärtderade ten pantförskrifna fastigheten. Denne hade emellertid gäldenären försålt till sina söner och mågar, hwarefter han gjort konkurs. De nya egarne af fastigheten beswärade fig hos fonungeng befallning8hafwande, fom dock genom resolution den 6 Augusti 1864 ogillade beswären och fastställde utmätningen. Auktionen å pan: ten blef också sedan utsatt. Men de nya egarne fullföljde hos Göta hofrätt beswär öfwer nyssnämnda resol. Dessa beswär utställdes till fordringsegarens förklaring och beswarades af honom in: om föreskrifwen tid i början af November. Närmare tre månader eller den 30 nästlidne Januari föll hofrättens utslag. Det hette deruti, att som det utslag, på grund hwaraf öfwerklagade utmätningen egt rum, endast innefattade åläggande för ofwanbemälde häradsdomare att till fordringsegaren gälda ifrågawarande skuld, samt den omständiaheten att fastighet wore för samma skuld intecknad ide lagligen kunde berättiga fortringgegaren att, sedan klaganderna blifwit egare af fastigheten, på grund af oms förmälta utslag och utan att klaganderna blifwet för skulden sökte, derför njuta betalning ur fastigheten, så pröfwades rättwist att, med ändring af konungens bef:des resolution, den öfwerklagade ut——— — ————— —