llassen 2; jordbrukare af allmogen 44; stattorpare 1; bakstugusittare och inhyseshjon 12; tjenstehjon 33; fattighjon 2; andre till arbetsklassen hörande perfoner 28; utan wisst eller kändt stånd eller yrke 31. — Fotografen Ieger i Stocholm, fom i dessa vagar erhållit titel af hoffotograf, har nyligen fomponerat och på fotografiff wäg mångfaldigat en särdeles smakfull och egendomligt anordnad fram ställning af kongl. familjens medlemmar. Den bär underskriften 1810—65 och framställer samtliga medlemmarne af den dynasti, fom 1810 kallades till Swerges tron. Det hela företer en bukett af sammanslingrade törnrosqwistar. På ben öfwersta rosen fer man en fotografibild i miniatyr af enkedrottningen. På en till höger utskjutande gren sitter en mycket stor ros, på hwilken man har bilden af konungen och drottningen, och på en nyss utwecklad knopp prinsessan Lowisa. På en motswarande till wenster utskjutande vos fer man hertigen och hertiginnan af Östergötland, samt på trenne knoppar deras tre barn. Längre ned till höger är en ros med bilder af hertigen och hertiginnan af Dalarne med en liten rosenknopp, som ännu icke bär någon bild, till wenster en annan med bilden af prinsessan Eugenie. Ser man närmare efter, få finner man att äfwen de aflidna medlemmarne af familjen här äro representerade. Längst ned finner man nemligen filhouetter af konung Carl 3oban och drottning Defidveria: wid fidan af drottning Josefina fer man ffuggbilden af fonung Oscar, bredwid prinfesfan Lowisa en dylik af prins Carl och breds wid prinsessan Eugenie af prins Gustaf. — I Göteborgs mufei induftriafdelning förewisas en af bildhuggaren Malms borg på beställning förfärdigad egendom lig stol, hwars ben utgöras af benen utaf en elg, hwilkens horn pryda den öfwersta delen af ryggstödet; beftädningen i rygg och sitts består af huden från öfra delarne af elgens ben. Det hela är sammansatt genom ett wackert ffulpturarbete. — Stolen tillhör en jagtwän i landsorten som sjelf skjutit elgen. — Jbland historier från stater hwarest frankeringsfrihet för inrikes brefwexling warit införd, erinra wi oss följande lilla godbit som torde leda uppmärksamheten in på wår swenska kongl. poststyrelses nyligen afgifna förslag om införande af enahanda frankeringsfrihet äfwen här i Swerge. En wiss postdirektör X, fom i strid mot sunda förnuftet och allmänna omdömet hos sin regering, genomdref sitt förslag att medelst frankeringsfrihet för inrikes brefwexling åstadkomma en winstgifwande reform i postwäsendet, hade den oturen att redan första postdagen efter det re: formen inträdt, få erfara sitt misstag på ett få öfwertygande sätt att han tyreligen fann fig wara den första fyndaboden för sitt ofwannämnde opus. Den korresponderande allmänheten hade nemligen på en wink af sympathiernes matt —