Norrländska Korrespondenten – 11 mars 1865, sida 3

Minneslista för Jordbrukare under Mars månad 1865. Forts. fr. föreg. N:r. Under denna månad bör hwarje landt. man göra fig förwissad om grobarheten af den säd han ernar begagna till utsäde Ett till grobarheten godt utsäde fam wäl harpadt få att endast den aldri tyngsta och striraste dertill begagnas har ett högst wäsendtligt inslytande på skörden Att ombyta utsäde af wårsäd är nyt. tigt; och att derwid för lerjerden tage fär, fom wäxt på sandjord oc) twärtom Det första utsäde, fom nedlägges i i jor den om wårarne, är gräsfröet: alltså är detta det första mi böra anskaffa. Hwat som noga bör efterses är, att ej någo syrefrö finnes uti klöfwerfröet. Prof. ning af klöfwerfrö kan ske på flera sätt helst uti jord, som lägges i kruka ock insättes i warmt rum; men äfwen ut futtadt gråpapper eller derigenom att man upphettar en eliskyffel och derpå utströr fröet, som om det är fröbart med en liten smäll hoppar på skyffeln då deremot det som är ofrött ligger stilla Skall ett fält ensamt besås med röd klöfwer, bör dertill anwändas 18 a 20 kålp. pr tunnland. Bäst är dock bland ningar af flere slags gräs, så att man på fältet, får såwäl grässlag, fom ärs långa och sålunda lämpliga för höskörd. fom äfwen sådane, fom äro fortare men göra gräsmattan tät och till följe häraf lämpa fig för betning efter flåttern. Man bör fålunda alltid blanda röd oc hwit klöfwer samt timotej tillsammans. Af klöfwer finnes ett inhemskt flag, fom heter alsikeklöfwer, med hwitröra blom. mor; denna är genom fina små frökorn särreles sädesdryg och lämpar fig mycker wäl för flerårig garäswall, den når fin fulla frodighet först under andra och trer je året, under hwilket sistnämnda den wanliga rödklöfwern är nästan helt och bållet utgången: och är sålunda alsikeklöfwern särdeles ändamålsenlig till blandningar. Den wäxker helst på fuktig och lerblandad jord. Alsikeklöfwern har fått namn af Alsike socken i Upland, der han först upptädstes och i största ymnighet wäxer i hwarje återdike. Den finnes för öfrigt wild hes of från Skåne upptill Helsingland. Denna klöfwerart har blifwit få omtyekkt, att den förskrifwes härifrån landet till England, Danmark, Tyskland och Franks rike. Dess stora, obestridliga företräden är, att den är wida härdigare än röd.