ster, borgare oc bönder åtnjuta derige nom framdeles samma skydd fom hits tills för sina rättigheter och priwilegier der dessa icke ega oskiljaktigt sammanhang med den hittills dem serskildt tillerkända representationsrätt. Komiterade äro öfwertygade, att de män, som wid nästkommande riksdag skola besluta i denna stora famhällsfråga, ej behöfwa något flags yttre påtryYdning för att åt saken egna all den all: warliga pröfning dess wigt kräfwer. Dock torde med wisshet kunna antagas, att de blifwande riksdagsmännen der: jemte ide ogerna skola emottaga ett bes stämdt uttryck af den allmänna opinion, fom inom landet ftadgat fig nu, sedan det hwilande förslaget efter rifsvagen blifwit både i tal och skrift få noggrant skärskådadt, att ingen kan undskylla fig med okunnighet om dess innehåll. Ko: miterade föreställa fig äfwen, att en få: dan opinionsyttring skulle innebära ett owedersägligt swar på det inkast, som man ofta hört upprepas af förslagets motståndare, att om ock behofwet af en reform i wårt representationssätt numera är erkändt, och öfwertygelsen allmän, att en få genomgripande förändring uns ger närmarande förhållanden swårligen fan på laglig wäg genomföras om ide initiativet dertill tages af regeringen, vet tod är owisst, om allmänna täntesättet gillar just det förslag till ny ritsdagsordning, nu är fråga. Af alla dessa skäl hafwa komiterade ansett sig böra uppmana alla, som dela deras ofwan utwecklade åsigter, att ber gagna hwarje tillfälle, som nu erbjuder sig, för att öppet uttala sin öfwertygelse att meranämnde kungliga förslag i allt hufwudsakligt motswarar hwad nationen i så många år eftersträfwat, och att det erkänner alla rättmätiga anspråk; hwarföre de förena sig om den önskan att detta förslag må, genom Rikets Ständers bifall dertill, upptagas bland swenska folkets grundlagar. Måtte äfwen rikets ständer behjerta detta! Måtte representationen i fin bhelhet instämma iden åsigt, fom — fomiterate måga hoppas det — skall mid bör: jan af nästa riksdag mwara uttalad, af det stora flertalet bland alla dem fom kommit i tillfälle att deröfwer yttra fig! Måtte sålunda, medan freden ännu ut: breder fina skyddande wingar öfwer wårt land, denna lyckliga tidpunkt begagnas, och för altid qwäfwas de frön till inz bördes splittring och osämja, fom wår ståndsförfattning alltför länge hållit wid lif! Då fan Swerge utan fruktan gå fram: tiden till mötes; — då skall hos folket blifwa lefwande den medborgerliga anda, fom under den Allgodes beskydd är for sterlandets säkraste wärn emot inre twedrägt och yttre wåld. Gud beware fonungen och fofterlandet!