en stor inmurad gryta, i hwilken mat och dryck kokas åt korna. Hwad mjölken beträffar, glömde jag i förra brefwet nämna att den silas upp i träbunkar. Deri lägges en slef sur mjölk. Den blir deraf snart sur och tjock, och kallas då fil eller filipimä. De stora marknadernas tid är nu inne. J Matagengi höllos de före jul. Ken gis är beläget 19 mil norr om Haparanda. Tillgången på fågel har warit knapp. Dot har jag fått köpa mycket ripor för 9 skilling stycket. Finnarne tyckas ha rätt muntert min: tertiden. De bo då i ett stort rum, som kallas pörte. Jag hinner ej denna gång närmare beskrifwa denna moderna bögsnordiffa konversationssalong. Om aftnarne samlas de der emellertid, stoppa sina pipor och resonera med owanligt flytande tungor om dagens nyheter. Om Lördagarne bjudas man här på finsk badstu, en särstild byggning, fom måste finnas i hwarje gård. En ugn är der murad och eldas omåttligt. På en stege stiger jocieten upp på en s. k. lawe och piffar hwarann med stora qmastar, blötta i kokhett watten. En före färlig wärme råder i dessa badstun. Då man sticker in näsan der, spritter man owilkorligen till, söker hemta andan och ropar puh! oc mer än en har ver blifmit näsbränd. Röda fom kräftor fpate sera sedan finnarne ut derifrån utan kläder i den starkaste köld. — Wid franska wetenskapsakademiens fednaste sammanträde fäste hr A. Netter sällskapets uppmärksamhet wid en wiatig observation, fom han hade gjort i affeende på patienter, hwilka äro angripna af tyfus. Hand undersökningar ha nemligen ledt Honom till den upptädt, att i tyfus-artade febrar det inre af patien: tens mun undergår förändringar, wid hwilka läkarne bittills ide fästat tillbörlig uppmärksamhet. Ett egendomligt, swartaktigt, stinkande ämne afsöndras af slemhinnan och bildar ett särdeles lämpligt bo åt otaliga parasiter. Luften som patienten inandas, orenas härigenom wid det den passerar munnen, kommer i detta tillstånd in i lungorna och förpestar småningom hela blodmassan. Hr Nette föreslår i anledning deraf ofta upprepade sura gurglingar, hwilka enligt hans erfarenhet alltid wisat sig wara af stor nytta. — I Hedemora har man, försäkrar stadens tidning, på somliga krogar bränwin af sådan egenskap, att ju mera man super deraf, desto nyktrare blir man. — En blick på kartan wisar, att Hede mora ligger wid ett ställe af Dalelfwen, der denna utwidgar sig till en sjö, anmärkar Folkets tidning. — Mal peignå (illa kammadt) beter damernas i Paris nyaste frisyr. En träffande benämning! De damer, fom af naturen äro röhåriga, eller genom kemiska lösningar förändra fin hårfärg till den moderna röda, fe kuriösa ut med detta chaotiska wirrwarr i frisyrer, hwil