Norrländska Korrespondenten – 11 februari 1865, sida 4

Han har lyckats — ty hvad kärt, Ja, hvad kärast J här haden, Och er hittills Gud beskärt, Sofver i den tysta staden. För er klappar icke mer, Detta hulda modershjerta; Modren dock till eder ser, IIvilken tröst i eder smärta! Ilos sin Gud en moders bön Beder hon för er på jorden,