Norrländska Korrespondenten – 8 februari 1865, sida 3

Det luggar i tak, det knactrar i ås, Och spjellet i skorsten darrar, Det griper i förstugudörrens lås, Och vindflojeln gnisslar och knarrar, Och talgoxen knackar på rutan och ber Alt få komma in denna gång, om ej mer. Då är det så godt att ega ett hem Om aldrig så ringa — hvad gör det — Der man sitter tryggad till lif ock till tem, Ej ovädret känner, blott hor det, Och får tanda brasan och snuggan dervid Och kringom och inom sig åtnjuta frid. Claes J. Ljungström.