Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1865, sida 3

Om qwinnans giftoman. J Finland har wid ren fenafte riks dagen beslutats att qwinna må mid 21 år wara myndig och mid 25 år wara fin egen giftoman. Detta beslut har bekräftats af czaren Alexander II. J Swerge har man icke kommit läns gre än att man gjort qwinnan myndig wid 25 är; men sjelf får hon icke bes sluta om det wigtigaste steget i sitt lif eller om sitt giftermål. Då man fäns ner ben range och börds-fjuka fom är rådande hos oss samt tet wärde man här fäster wid penningen, så är det klart att de allra flesta föräldrar önska att få fina döttrar wäl gifta, det mill säga förenade med män, fom ha sådana företräden fom föräldrarna fästa fig wid. Detta kallas för att göra ett godt parti. Men qwinnan är härwid ofta blott en lekboll i fina målsmäns händer. Der före fer man få många olyckliga ättens skap. Hwad är börd, rana och rikedom för qwinnan då hon ej älskar. Kärles fen förhånas likwäl oc beles och man kallar den för ett romangriller. Kärleken är dock den ädlaste känsla, menniskan eger, och utan den wore lifwet icke mycket wärdt. Mången har sagdt att qwinnan icke förstår att wälja sig en make. Detta är ett grymt hån. Det är juft hon fom bäst fan bedöma hwilken man harmoni erar med henne. Och hwarföre skulle icke qwinnan få föredraga en fattig karl, som hon älskar, framför en ril! Eller en fom wistas i obemärkta kretsar framför ten fom upp: träder i lysande salonger! Lyckan består alldeles ide i yttre företräden. Hwarföre då fästa få stor wigt wid dem. Qwinnan har länge i Smwerge betrattas fom en rodocka, fom ide förstår annat än agera wärdinna wid middagar och foupger eller brillera på baler. Och hennes uppfostran har blifwit derefter. Man har försökt icke få mycket att ut weckla hennes förståndsförmögenheter, som icke mer att göra henne fåfäng. Också ha hufwudämnena för hennes uns derwisning warit franska språket, konsten att brodera, och musik, äfwen om hon alls icke haft några musikaliska anlag. En sådan qwinna måste naturligtwis, i föräldrarnes ögon, hafwa anspråk på att få lemna åsido det egentliga hushållet och endast befatta fia med fina saker. Männen ha nog oc infett vet och gif: termålg8-fandidaterneg antal aftar. Man bar ide råd att ha en få dyr hustru då man sjelf icke är rik. En annan sak är det när qwinnan metför en stor hemgift, då infinner fig en mängd, fom fö ker winna, ide hennes hjerta, men hen änes förmögenhet. ——— ——