Norrländska Korrespondenten – 17 december 1864, sida 2

ller ock beräkning i målet, om waran iv werkligen gistad, eller i allmänyet ma asinsgild, få frågas om ej äfwen Dons den finner fig wid en fåran intägt, för att skona sitt kapital, tiden, eller med andra ord få, utan klander och eftertal, göra Ane lefwerencer wid famma tillfälle? Kronointägtaren blir ju således ifwen ombud för presten, fom fjelf ice allenast må bestyra om sin tiondes af: hemtning ur magasinet eller fockneboden, utan ock, — säkert med bifall och nöje, — widlännas ffälig eller wanlig intägtsprocent? — Dessutom är ju prestens taxerinasuppaift i tunne och kapptal kontrollbar, efter hwarje wederbörands fonventiongeller annan bestämd afgift? — Wälförståendes, att tiondegifware och tiondetagare må öfwerenskomma om kontant? Smör. — Härmed har wäl stundom skett underslef. Men icke ens allmogen har gillat sådant, utan ärligen anmält wederbörande. Emellertid är äfwen denna wara möjligast kontrollbar, eft kurant pris. Småtivnde, s. k. Härtill räknas mans ligen flera laga artiklar: lin, humla, jordfrukter, påskmål. Och för dessa artiklar har allmogen, åtminftone flere: städes, perna gifwit en skälig penningesportel. Äfwen lin ha närmaste wederbörande i prestgårdar på mer än ett ställe icke ogerna efterlåtit, då de haft medel att förskaffa god wara, efter Der hof och omständigheter. Dagswerken och qwicktionde. — J förra fallet, wid lång wäg och inträffadt owäder, hafwa olägenheterna, tidspillan och kostnaderna ofta warit större för bonden än för presten, ehuru allmogen rättwisligen uppskattar en hop dags werken till ringa eller föga wärde. Bon: den behöfwer oc anwända sitt dagswerke bättre på egen äng och åker. Och om presten wet sig wara utan hjelp i thy, så borde han ju wara skyldig att i tid se sig om arbetare under andetiderne? — J fednare fallet, samt på grund af särskild Kongl. resolution t. ex. för Medelpad, neml. ett wuxit och oklippt får, hwartannat, hwarttredje eller hwart:fjerde år, har flerestädes warit fråga, om icke presten, utom hwad i egen gård tan här och der åstadkommas, måtte tunna förse sitt bord och sitt folk mer anständigt fårkött för ungefärligen eller stäligen motswarande penningar? Så lunda får han nökig och nyttig tillgåns äfwen derpå. Och på de få ställen, der lax-seller filoch strömmingstionde, — tenna ju äfwen Åtminftone i det när maste fontroll: och taxeringsbar? — eger rum, kan ju densamma äfwen bibehållas in natura, för att möjligast snart bring lönefrågan till slut; annars ...?