dra ingå åktenskap. Timmermannen och Barberaren, bomullsspinningsmaskinernas uppfinnare. Om än bomullen redan i den aflägsna forntiten begagnats till menniskors bellädnad, fan man dock ej räkna bomulls: garnsspinneriernas historia längre till: baka än en tid af 80 år; ty vet war först i slutet af förra århundradet, fom spinnmaskinen uppfanns och gjorde det möjligt för menniskorna att med någon större fördel begagna sig af denna stora (Guds gåfwa, fom bomullsplantan, bu: sken eller tvädet erbjurer. Jnnan wi öfveraå till en fort tedning af bomullsmaskinspånadens DHiftoria, böra wi egna nägra ord åt bomulls: planteringen. Måhända att ej många känna få noga, huru bomullen odlad, ej heller ha fig bekant, huruledes bomullsspinningen sent omsirer tom att vrif: was i få stort omfång fom nu är fallet. Således först några ord om bomulldwäxten, innan wi öfwergå till bomulls: odlingen. Ordet bomull är efter all anledning lånadt från ordet Vaumwolle. Om så är, betyder det egentligen trärull. Wäx ten (hwars botaniska namn är Gossyvium) förekommer dels fåfom ört, dels såsom buske, dels fåfom träd. Blomman lit: nar malyans och är blekgul, på undra sitan rörstrimmig. Setan denna affallit biltar sig ett tretantigt fröhus, som utgår i en spets och slutligen winner storleken af ett måttligt äpple. Wit fröhusets mognad spränger fröfjunet, litsom ängsullen hos oss, sitt omhölje, vå tapslarna skyndsamt mäste berjas. Den bästa bomullen odlas i MNordamerita, i de s. fyds etter flafftaterna, genom frösådd och plantors uppdragning. Stötseln af plantorna är mycket nog grann, och vå ve en gång hunnit till mognad, är skörden wanlinen anförtrodt negrinnorna, emedan de alltid äro ver: wid mera påpassliga än negrerne; ty om ej inberaningen ytterst påstyndas, är tet fara wärtt, att fröhusen öppna sig och fälla sitt dyrbara innehall, eller ströfjun. Bomullens hemland är egentligen icke Amerita, ehuru den förrelattigast odlas der, utan Ostindien, derifrån den blil: wit fortplantad till Persien, Syrien, Arabien, förra Europa och Befjunvien samt Nordamerika. Den syriska bom: ullen är fin och glänsande hwit, men torr och kort, jemförelsewis med den nordamerikanska. Den bomull, som odlas i förra Europa, är äfwen tortare och dertill mindre ren än den nordamerikanska. 3 Kina wäxer ett slags rödgul bom ull, fom spinnes och wäfwes till älta nankin. Så långt historien met omtala, war bemulleotlingen i gång i Ostindien. Ne dan de gamla romarne omtalade, såsom wi weta af teras författare, att i In: dien wäxte ett besynnerligt träd fom gaf ull, litnande fårens utt, men mycket finare och wackrare. Den tidens swåra fom: munitationsmedel ätilläto dock romarne ej mycket att anwända fig till godo den in: diska trädvullen. Besynnerligt fan det förefalla, att det i inrustrielt hänseende så framåtgående Europa ännu i halfwa förra århundradet föga bättre wisste att tillgodogöra sig bomullen, än hwad det gamla Rom, werlcens då i forutiden mest civiliserade