sin ordinarie resa från Christiania till äbeck i Onsdags wille landsätta pasfagerare wi Frederilshavdn, och kommit staden på omkring 500 alnars afstånd nära, mottogs det af preussarne, utan någon föregående warning af spetskulor. Preussarne lågo betäckta wid hamnen och aflossade omkring 200 skott på fartyget, som i sin fart kom i en närhet af 300 alnar förrän det lunde wända. Lyckligtwis hafwa inga afpassagerarne eller mans stapet blifwit fårade. En kula gick ger nom styrmannens rockärm, och flera gingo in i salongen, der en stor spegel trosfades och cirka 22 fitta faft skrofwet. Preussarne fortforo att skjnka, tillochmed sedan ängfartyget styrde utåt. Wid fars tygets ankomst till Nyborg telegraferade kapt. denna nya bedrift af den berrliga ar: meen till Stockholm oc Christiania, likasom twenne passagerare, fom woro engelsmän, ämnade afsända ett telegram derom till London. Till erinring om preussiskt öfwermod och ringaktande af all folkrätt och om denna owäintade lifsfara hade flera passagerare gömt fpets: tulor, fom funnos i salongen och på däcket. — Danskarnes totalförlust sedan fris gets början uppgifwes i en flesvia-holsteinsk tidning till 4,280 döde och sårade, 4,692 fångna, 5,000 sjuka, 2,500 permit: terade holsteinare, samt 467 kanoner, eller i rundt tal de danska stridskrafterna minskade med 16,470 man, hwaribland åtminstone 300 officerare. — J Dapetelearaphen för i Mån: dagg säses: De i vanffa armken tje nande swenska officerarne ha genom en dagordre förbjudits att bära de i fivens ffa avmeen reglementerade sablar, på hwilkas fäste swenska rikswapnet finnes stämpladt. Orsaken till dagordren är förmodligen den behandling, som blifwit de i tysk eller rättare preussisk fångenskap fallna swenska officerare till del. Prins Fredrik Carl skall neml. hafwa frågat dessa officerare, om de swurit danska fanan. På swaret nej säges han ha anmärkt: Då ären j ju mördare och skolen bli behandlade derefter, om man än ide fan ge den preussiske öfwerbefälhafwaren rätt häri, är det lif: wäl ett ftort fel, att ide taga ed af främmande officerare, innan man gifwer dem anställning i armcen. — Från London skrifwes: En intres: sant ceremoni egde den 30 sistl. Juni rum i Canterbury-fatedralen. Tre bi: skopar blefwo wigda till fina embeten. Bland dem war en neger, New:d Samuel Crowther, werklig biskop i Nigerflodens biskopsdöme. Detta är första gången en neger blifwit kallad till en så hög andlikansk beställning. — Setdan de föreskrifna årliga fums mariska uppgifterna om folkmängden från samtliga församlingar i riket till statistiska centralbyrån inkommit och efter skedd granskning blifwit derstädes fammanrif: nade, har t. f. chefen för nämnde cen: —