yrinsens af Angustenborg rättiaheter, hos förbundet inlagt protest emot oldenburgsta anspråken. i Hamburg den 18 Suli. Med bantåget till Kiel har många preussiska posttjenstemän af alla grader ända ned till postiljoner, en mängd poft: wagnar och posthästar samt 100 bageri: arbetare afgått till Jutland. Köpenhamn den 19 Juli. J går började Folkethinget behand: lingen af adressen. Konseljpresidenten Bluhme afrådde antagandet af adressen såsom olämplig och framkommen i ett opassande ögonblick, fade att man män tate fjorton dagars wapenhwila. Mon: rad tillrådde ett afslutande af fred, dock icke owilkorligt, med mindre hufwudstaden wore intagen och landet eröfradt. Man borde ide gå in på något SAleswig: Holftein, allraminst ett sådant i perfor nalunion med konungariket. Sträfwade konungen derefter, så kunde han mycket lätt komma att förlora båda länderna. Frihetens förlust wore till och med dräg: ligare än förlusten af Sleswia; fonungarilet borde följa Sleswias öre. Paris d. 17 Juli. Prinsessan CElotilde har nedkommit med en prins. Newyork. Unionen står nära lösninaen af fin finansiella och politiska kris. Grant står wisserligen framför Petersbura, men hans generaler Sherman och Wilson hafwa blifwit slagna; den tonfedererade generalen Ewell har gjort infall i Maryland, besatt Harpersferry och Hagerstown och framträngt i nordlig riktning. Lincoln har uppbådat mot honom 30,000 miliser. Kongressen är uppskjuten. Hamburg den 19 Juli. Berlin. Norddeutsche Zeitung meddelar, att hufwudqwarteret nu är i Aabenraa. Natten mellan d. 17 och 18 bar kapten Hammer med nåara få far: tyg undkommit från Föhr. Numera äro samtliga öarne på westkusten intagna. Numera meddelas officielt, att wapenhwila såwäl till lands fom matten in: träder från och med den 20 Juni tl. 12 på dagen till den 31 Juli kl. 12 på natten. De krigförande makterna bibehålla under tiden de af dem den 20 innehafda ftällningar. Blockaderna upphäfwas. Genom wapenhwile konventionen förän dras ingenting i Jutland. Det berättas att hr von Bismarck kommer att afgå till Wien och att såsom danskt sändebud ditwäntas grefwe Moltke. Frankrike säges komma att på diploma: tisk wäg intervenera, för att skydda Dan: mark mot öfwerdrifna fordringar. Grefwe Russell har i en den 6 den nes till lord Paget aflåten not förklarat, att England äfwen nu icke fan anses för: pligtadt att lemna Danmark wäpnadt understöd och ej heller att påtwinga Tyffand de på konferensen föreslagna wilkoren. Jnrigbos.