Norrländska Korrespondenten – 7 maj 1864, sida 3

tionswattnet, få att bladen wissna och förtorta. J födra Europa har man der: före ofta till och med lita mycken skada att befara af wärme, fom af frojst, vå denna äfwen ver stundom oförmoratt öfwerraskar. Solwärmen werkar ej lika på all jord. Swarta eller mörka jordarter insupa den oc) uppwärmes mycket hastigare än de af en ljus färg. Hwar och en wet, att hwita klärcer om sommaren äro ber tyrtiat swalare än mörka, och bonden i Sweit; betäcker jnön om wåren med jorp, på tet den forr skall smälta. Uwen lifswärmen har fina oligenheter. Landtbrukaren får ofta erfara, att hans för högt uppstapplade spanmål med flere wäxter, fom han mill förwara i magasin och källare, taga hetta och Sf: wergå i jäsnina. Kreatur, tätt hope packade i låga hus, utweckla en wärme, fom fan blifwa ganska skadlig för ung kreatur, under det att den är nyttig för dem, som skola gödas. Det är derföre många aånger af wigt för landtmannen att finna temperatu: ren, och detta blir honom möjligt genom att skaffa sin en termometer, Duwiitet instrument wi i korthet wilja beskrifwa. Termometerns konstruktion hwilar på den egenslap, fom flytande ämnen hafwa att öka fin wolym i wärme och att jams mankrypa i köld. Jnurumeutet består af ett glasrör af myrket liten diameter, slutanre i en utwidgning, fom innehilfer qwicksilfwer eller rödfärgad sprit. Detta rör är sästadt mid en grarerad metaslskifwa. (Forts.)