jarettet för maginflammation. Han war så uselt klädd, att öfwersta delen af byxorna saknades och rocken ej gick ihop, utan maste bindas fast omkring lifwet med ett band; hela hans lefnadosätt stod i förhållande härtill. Men när han kom på lasarettet drog han upp 30 specier att betala med och på sitt yttersta gaf han en anwisning, i följd af hwilken man i en dragtista utt hang bostad fann i öfwersta lådan en hop smörgåsar, fom han fått af husbonden, men ej nämst äta upp, i en annan låda ett halft tjog par nya byxor och andra klädesplaga, samt i tredje lådan ett par hundra blanka specier. Den girige gubbens enda nöje hade warit att om söndagarne ber irakta och gnida dessa silfwerslantar: Hand hopskrapade egendom går till aflägsna slägtingar som han aldrig sett.