Norrländska Korrespondenten – 2 mars 1864, sida 2

det. — Döme nu läsaren om mitt förfalskningsbrott? — Om hr Hellsen menat hwad han dock icke uttryckt eller att jag skulle sätta mitt namn under betyget om förhållanden, wid hwilka jag icke war tillstädes, så torde han lätt finna sitt misstag. Han är ett ibland flere ögonoch öronwittnen om någre eller någre gånger någre Alnöboers hemska förfarande mot mig inom och hardt utom kyrkan den 2 Okt. sistl. år. — Emellertid hafwa andre Alnö boer ansett det wara rätt och tillbörligt att de skyldige uppnämnes, på det att ett skamrykte ide måtte drabba hela för: samlingen. J. Backlund. — Enligt till Kon. Befhde ingången rapport påträffades, Tisdagen den 23 i denna månad, kl. 9 f. m., hemmangegaren Olof Persson från Norrelfsjö, Arnäs socken, liggande på isen å Elffiö-fjön, sanslös och få förfrusen, att han inom ett par timmar aflidit. Wid hållen undersökning har upplysts, det Olof Persson ide genom andras handawerkan ljutit döden; hwadan LandsbH.Embetet icke funnit hinder möta för den döda kroppens ärliga begrafning. — Chefen för ecklesiastikdepartemen tet har under den 30 sistlidne December till folkskoleinspektörer inom Hernösands stift för åren 1864, 1865 och 1866 förordnat kyrkoh. I. A. Englund, seminariiföreståndaren S. Wagenius, lektorn mag. J. Widen och hofprevi kanten, kyrkoh. E. A Rosenius. — En korrespondent från Sönderborg till Berlingske Tidende berättar bland annat: Mer oc) mer omfattag den Åfigs ten, att det war i rättan tid fom beslutet fattades om Dannevirkes utrymmande, och när man wet att danskarne endast hade 32,000 man i ställningen, men fi enden 60,000, när man wet att baracker endast blifwit byggde för ett par tusen man, när man hör huru utmattade och öfweransträngda soldaterna warit, förekommer det klart att krigsrådet räddat avrmeen genom sitt beslut. Konungen pås stås hafwa genom sin wänlighet och gods het wunnit allas hjertan. Sålunda hade han låtit utrymma en del af sina rum för att mottaga soldater i inqvartering, samt låtit bespifa dessa och alla förbi gående. Dessutom hade konungen skänkt 30,000 buteljer öl till trupperna. J fäktningen wid Oversö hade den tappre kapten Weyhe blifwit fårad och tillfångatagen. En fiendtlig officer grep hos nom i bröstet och gaf honom ett fabels bugg i halsen, hwarpå han fick ett folfflag i hufwudet. En tapper Seng hämsnades fin kapten och den fiendtlige officeren tillsatte lifwet. Fäktningen war mordisk. Kulor och kartescher pepo ber ständigt kring om öronen, och det finnes nästan inga af de osårade, fom ide fingo hål i fina kappor, benkläder eller mössor. — Följande förfärliga tilldragelse, wittnande om den otroliga hjertlöshet fom witskepelse och fanatism i förening funna alstra, berättad af en insändare EES eO — — — —