Norrländska Korrespondenten – 4 november 1863, sida 3

Article Image
wara dem till underrättelse m. m. iof seende på predikstolens öfre del eller s. k. hatt. Skön d. 31 Oktober 1863. J. Bacttkund Wintern och Polen är namnet på en liten warmbjertad ar: tikel, som för några dagar sedan lästes i en fransk tidning och lyder: Borta i te mörta skogarna hwässa de tyst och illa fina liar, medan deras prester läsa bör ner för döende och döda. De lyssna, om intet rop höjer sig från Occidenten; ett rop från den kränkta civilisationens hemland, ett rop fom bådar segern för off: ret, tuktan för bödeln. Men de höra blott Moskowitens tula, fom piper genom löfwen, blott genljudet af Murawiews plumpa qpwickheter. Det är, täre wän, blott något röfnarpack! Män, som i dödens stund omsamna lerset, och sucka fäderneslandets namn; mödrar, hwilkas döttrar Baskirerna fin: fortsättning af arbetet å predikftolen, vat, gubbar, i hwilkas ådror Kodfadernas lansar ide mera finna blor, barn, allaretan mogna till att wara martyrer. Det är något pad, säger jag, några nars rar! De störa sömnen för köpmannen i Londons City; de förwirra finangmäån: nens beräkningar. Lyckligtwis hör man icke efter dem. Wänta bara ett par månader så bhaf: wa dessa orostiftare fått deras rätt och vom. SÅ kommer mwintern, det heliga Rysslands gamla förbundskamrat. Efogen har icke längre blad, öfwer markerna ligger det hwita lakanet, här och der be: lyses det praktsullt af bloreldens factor. Så stryka kavalkader af Kossacker från Den öfwer Polens slätter. Dessa tro: fasta krigare, något berusade, något blodiga, med fabeln mellan tänterna, mer brandfacklan i handen, de fara fram tf: wer upprorets jord, fom gifwer genljud af ropen 7mår gode fader czaren. Då är tiden slut för halfwa åtgärder. Hittills har Murawiew blott komponerat iryller; nu skall blodet flyta i strömmar, hwarje flott jemnas med jorden, förfolade tomter skola beteckna städernas par latser, men kyrkorna skola bewaras fom — stall! DÅ skall måhända Warschan, en fors gens och smärtans stad, resa sig med ett förtwiflans rop. Sätt rå eld på rebellernas håla från ven ena ändan till ten andra! Glörande bomber hwiska deras hwisslande wisa, medan de korfa hmwarandras lysande wägar i ten mörka mine ternatten. En suck, en klagan mot burs len ut i det toma rummet — och så är Derefter skall den högsinte Alexander gifwa polackarne amnesti. Och i många, många år skall säden wexa frodig på Polens jord, men den resande skall un: dra öfwer, hwarför detta landets rosor hafwa en så mörkröd färg. Och om århundraden skall historien säga: Ssterrike talade högt om frihet, Englands fartyg simmade på hwarje haf,

4 november 1863, sida 3

Thumbnail