Norrländska Korrespondenten – 13 maj 1863, sida 2

förskaffat sig alla möjliga postillor, bland hwilka hon dock föredrog Schartaus. Hon kunde långa stycken af Thomas å Kempis Om Christi efterföljelfer utan till, och likaledes studerade hon flitigt en liten evans gelist berättelse om den Ybotfärdiga Maria Magda lena. — Öfmwerftinnan säger wäl, att denna hennes förändrade werldsåsigt härleder fig från hennes Ilif8fara och hennes underbara räddning derur, men jag för min del tror, att Babianen meft bidragit till hen: nes omwändelse. Sebastian kunde just icke neka fans ningen af denna elaka förmodan, men betänkte derwid huru paftoratet i en handwändning omstöpt guvernantens tro, hopp, kärlek och förtröftan. Öfwersten fom nu oh slog honom på axeln: YFag fer, att du tagit dig en half timmas raft; deri gjorde du rätt, min gosse, tt man fan wäl ide orka att fnabla8 fom dufwor hela dagen heller. Men tom, jag will tala wid dig litet grand. — Du har wäl haft bra ledsamt dessa dagar du warit i ftaden ? Yag will ide neka det, men min närwarande sällhet har gjort att jag glömt allting ... FJag tyckte också att det war fynd om dig, och du skall fro att det kostade rasande mycket på mig att få der dräpa dig, fom man säger; men dels wille jag straffa dig litet, för det du afflutat räkningen utan wärden, och dels — ja, hufwudsakligast, wille jag hafs wa dig ur huset, för att undwika alla scener, i händelse min gumma wille sätta fig på tvären. Jag hade nog märkt, din klippare! att du war i smöret hos henne — men jag war för gammal att wara jas lour, och derföre lät jag gumman hållas, helst fom jag litade på dig. Hon har emedlertid blifvit satans medgörlig, fen hon fit det falla badet, hwarföre allt gick wäl, utan gräl. Jag kunde således tagit dig till