Norrländska Korrespondenten – 9 maj 1863, sida 3

Sol och vestanväder Lifve dal och fjell! Fram med sommarkläder, Bort med magflanell Bore läggs på båren, Som en mes han satt; Frisk om kinden, våren Bär snart plym i hatt. Frigjord är hvar bölja, Som nyss fjettrad låg, Snart får man sig skölja I den blanka våg. Icke någon suckan Våren vet utaf, Nu är vluft i luckany Omkring land och haf. Musikanter svärma Uti björk och al, Ingen kan dem härma, Om ej Westerdahl. Brages hälft Iduna Harpan strängar upp, Göken uti Tuna Sjunger som en tupp. Aurora sitter Full med guld i mund; Strör sitt gyllne glitter Ofver fjärd och sund, Allt hvad lif har, myser, Trumpenstedt blir glad, Och skarpskytten lyser Uti full parad. Bäcken sorlar, brusar, Och man mår så vål; Men Europa snusar, Polen blöir ihjäl. Skall det lida mera? Frihet skall der bo — Hvi ej amputera Ornens långa klo? Idel fröjd allt andas, Och i perspectiv, Se vi hoppfullt randas Polens nya lif. Frihet med fanfarer, Arma land dig tag! Ned med Er, barbarer! 9Nu är Polens dag.n Skall man glad ej sjunga För den nya vår; För den fagra, unga, Ej sig ta en tår? Må vi dock ej glömma Gubben Zyrachs ord! Nu går jag att tömma Skålin för våren i nord. B.