civil-, friminal: och kyrkolag; börande under civil: och kriminallag äfwen förstås de delar af krigslagar och författningar rörande krigswäsendet, fom ega tillämp ning till medborgare utom krigsstaten. 2. Utskottet skall ock granska juftitieombudsmannens afgifna redogörelse, if: wensom hans enbetssdiarier, och regi: stratur, samt med utlåtande deröfwer till riksdagen inlomma. 6 43. Ej må statsrådsledamot eller justitieråd i utskott eller wal till utslott deltaga; ej Heller någon, af bwilten rvitsvagen fan fordra redo och answar, imviäl jas i utskott, der redowisning för hans egna embetsåtgärder fan förekomma. g 44. Utstotten wälja, hwart inom fig, ordförande och vice ordförande. In: tilldess sådant wal försiggått, föres ordet af den ledamot, som de flesta ritsdagar biwistat och der twå eller flera i lika många riksdagar deltagit, den af dem fom är till lefnadsåren äldst. De ftänviga utskotten utse hwart för sig, fetreterare och, efter samråd med honom, den öfriga betjening, fom nödig finnes. J tillfälligt utskott wälja ledamöterna, inom fig, för hwarje särskildt mål en föredra: gande, hwillen det derjemte åligger att uppsätta utskottets Yttrande i ämnet. 45. Alla utskott skola inom fyra dagar från den, då de blifwa utsedda, sammanträda. De böra, så fort sig göra låter, afgifwa de yttranden, som på dem ankomma. Har ledamot af utskott 3 gånger å rad, utan laga förfall, från utskottens sammanträden fig afhållit, bör ordföranden hos wederbörande kammare sådant anmäla, på det annan ledamot i utskottet må, i föreskrifwen ordning inwäljas. g 46. Finner utskott sig behöfwa af någon konungens embetsman eller af allmänt werk inhemta muntliga elterffriftliga upplysningar, eger utskottet att, genom fin ortförande, hos den ftatsrå dets ledamot, fom konungen dertill mid hwarje ritsdag förordnar, begära tonungens befallning till wederbörande att de äskate upplysningarne meddela; voct böra statskontoret samt bantooch rilsgäldswerken, i frågor om redowisning af medel, alla äskade upplysningar omedelbarligen afgiswa. 8 47. Derest ständigt utskott anser nörigt att, till öfwerläggning om något ärende, med annat ständigt utskott fam manträda, skall sådant ske genom tepus terade, på sätt utskotten derom öftverendtomma. Sålunda sammansatt utskott eger att i frågor, fom det handlagt, utla: tande afgifwa, utan att utskottens öfriga ledamöter deruti taga del. g 48. Då inom utskott omröstning med slutna sedlar anställes, bör en sedel alltid uttagas och förseglas, hwilken öpp: nas endast i det fall, att rösterna wid sammanräknandet befinnas lika delade. År pluralitet redan munnen, bör den aflagra sedeln genast ouppbruten för: störas. Ledamot, som i utskotts beslut ej instämt är obetaget att jemte utskottets yttrande lemna kamrarne del af sin skiljaktiga mening, som i sådant fall bör till utskottet skriftligen afgifwas. Dock må utskottets betänkande derigenom icke uppehållas. 8 49. Expeditioner från utskott underskrifwas af. ordföranden. 50. Åskar konungen af riksdagen särslilda deputerade att med honom öfmerlägga om ärenden, dem han pröfwar böra hemliga hållas, utwäljas dertill 12 ledamöter, deraf hwardera kammaren inom sig utser 6. Dessa deputerade ega dock ej makt att fatta beslut, utan endast att till konungen afgifwa yttranden öfwer de mål, konungen tem meddelar. Sctreterare och öfrige tjenstemän hos dessa deputerade förordnas af konungen. , LJ ce w mv