dar rabies i Sundswall och några der omkring belägna socknar samma år; mer öfwerallt Har, efter ändamålsenlig be: handling af djurläkaren, sjuldomen upp: hört efter fortare tid. Sjukdomarne bland kreaturen anser djurläkaren upp komma under sommarbetena, då stark torka förbränner gräset och förskämmer wattnet, samt under winterfodringen af brist på strö, fom i allmänhet icke begagnas. Att en enda af staten aflönad djurläkare ide är tillräcklig för tet midsträckta länet, är allmänt erkändt, men då medel till aflöning af ännu en fåran person saknades, bar enligt Kongl. brefwet den 11 Januari 1857, statsanslag ide kunnat dertill erhållas, i följd hwaraf Sundswalls stad anslagit aflöning åt en egen djurläkare. Rörande jordbruket och boskapsskötseln i allmänhet bör anmärkas: att jordbrutet enligt hwad förut är antydt är ifrån år något, fastän ej betydligt, utwidgats genom nyodlingar, mattenaftappning, arunddikning, ängswattning och öfmersilning, ehuru ide med någon tillförlits lighet fan uppgifwas arealen af den wunna tillökningen. Till utdikning af en tjern och 6 myror wid Klöstrets by i Torps focken hade Kongl. Maj:t i nåder anwisat 900 rdr, att utgå med 180 rdr såsom anslag och 720 rdr såsom län, men då arbetet ffulle företagas, afsade fig delegarne understödet; deremot anmwisades, enligt Kongl. brefwet den 5 Ottober 1858, ett anslag af 8,000 rdr, ver: af 6,000 rdr såsom lån, för fullbordande af Tåsjöns sänkning, hwilken borde wara werkställd inom den 1 Oktober 1861 och detta arbete har fortgått och blifvit fullbordadt. Den nya ftängfelförordningen har hittills wisat ringa inwerkan och gärdegghårdarnes antal hwarken minskats eller ökats: warande dock att hoppas, det denna förortning efter hand skall äfwen här wisa en wälgörande inwerkan. Swårigheten att få lagstadde tjenare i husbondens kost och lön ökar sig med hwarje år, likasom tjenarnes fordringar på ökade förmåner årligen stiga. Tje nare, fom i samma hus qwarblifwa flera är å rad, blifwa äfwen år ifrån år fåtaligare, och sjelfswåldet stiger i samma mån. J sammanhang med hwad som blifwit anfördt om jordbruket och boskapsskötseln, torde äfwen jordbrukets binäringar böra afhandlas, och då förekomma, utom jagt och skogsafwerkning, hwarom i näftföljande afrelning förmäles, wäfnadsslöjden, fiske, salpetertillwerkningen m. m. att beröras. Wäfnadsslöjden idkas i Medelpad och förra Ångermanland hufwydsakligen för I husbehof, men i norra Ångermanland för afsalu. De enligt författningarne utgående premier för den finare lärftåtillwerkningen tagas mindre nu än fordom i anspråk, och denna tillwerkning minskas årligen, dels till följd deraf, att tillwerkningen för hand icke kan täfla i pris med machintillwerkningen, dels derföre att den utländska fabrikswaran är mera begärlig än den inhemska, enär man ide kunnat tillegna fig nyare me thoderna för linets sortering och mwäf: nadens appretering. Under qvingvenniet hafwa tillwerkats lärft, af här nedan upptagne qwantiteter, som blifwit tillagde premier, nemligen: År 1856, 1:fta klassen: 21,310, 2:dra klassen: 30,215, 3:dje klassen: 31,119, 4:de fla8sen: 17,985, 5:te klassen: 4,498, 6:te klassen: 1,364, summa alnar: 106,491, premier rdr rmt: 3,865,94; 1857, 1:sta klassen: 17,827, 2:dra klassen: 23,153, 3:dje klassen: 24,746, 4:de klassen: 13,484, 5:te klassen: 3,937, 6:te klassen: 753, summa alnar: 83,900, premier rdr rmt: 3,002,42; 1858, 1:sta klassen: 17,479, 2:dra klassen: 25,441, 3:dpje klassen: 30,000, 4:de klassen: 19, 130, 5:te fla8fen: 3,596, 6:te klassen: 965, summa PEST Ö LL AMMAR