Norrländska Korrespondenten – 21 januari 1863, sida 2

tattningswärde eller en årlig inkomst if 4,000 rdr. Ledamöterna åtnjuta icke något arwode. Andra kammaren utses för en period if tre år. Wal till denna kammare ske särskildt för städerna och särskildt för landsbygden. På landet mäljes en rifkddagsman för hwarje domsaga, och twå, om folkmängden inom en domsaga öf: werftiger 40,000. Från städerna mils jes en riksdagsman för hwarje 10,000tal af folkmängden. Städer med min: dre folkmängd ordnas i walkretsar, få widt möjligt är inom länet, så att hwarje ritödagoman kommer att representera minst 6,000 och högst 12,000 ftadsinuewånare. Walen ske omedelbart i de större fä o derna, men i de mindre städerna och på landet är det lemnat fritt åt fommunerna att sjelfwa besluta, om malen böra medelbart eller omedelbart förrättas. Walrätt till andra kammaren tillkom: mer hwarje i kommunen röstberättigad man, som eger fastighet till 1000 rdrs i , wärde eller 800 rdr i uppgifwen årlig inkomst. Alla graderade skalor förswinna och) lika rösträtt införes för alla mal män. Walrätten är beroende af religionsbetännelsen; walbarheten är in: skränkt till bekännare af kristen prote: stantisk lära. Walfriheten är bunden inom walkretsen, och för walbarhet cr: fordras att ha nått 25 års ålder. Le damöterna erhålla 1,200 rdr i arvode för hel riksdag. Riksdagen sammanträder årligen den 15 Januari. Konungen kan ej upplösa den förr än efter fyra månader, om han ej samtidigt forordnar om nya wal till den ena eller andra eller båda kamrarne. Hwad re båda kamrarne ej fomman: stämmande bifalla förfaller, utom i ftatsreglerving8-, bantooch riksgäldsfrågor, der, i händelse af olika meningar, den mening, fom erhåller de flesta famman: räknade rösterna inom båda kamrarne, blir den gällande Förstärkta utskotten äro sålunda afskaffade, hwaremot de vf: riga fasta utskotten bibehållas med uns dantag af allmänna befmwärsoch efonomiutskottet, i hwars ställe kamrarne för särskilda flag af de frågor, fom derun: der hört, kunna tilljätta färskilda utskott. Såsom tonfeqvens deraf att ena fame marens bildande sker genom landstingen, förflyttas kommunallagstiftningen från den ekonomiska till den allmänna lag: stiftningens område, få att den endast fan föränddras genom famwerfon af fo nung och riksdag. kKuyrkomötet kommer att erhålla veto i fråga om kyrkolagstiftningsärender. De ståndsprivilegier, som icke beröras af denna representationsförändring, be waras orubbade, och för att uti dem kunna åwägabringa någon förändring evfordras utom bifall från båda kamrarne, äfwen hwad de adliga angår bifall af ridderskapet och adeln, och i afseende på de presterliga af kyrkomötet.