halftimma war han åter på sin plats och någon stund derefter inträdde, och utan bewakning, wår lösdrifware, tyd ligen mera stadig i wenstra benet, samt gjorde ställningssteg och honnör för nådig generalen under utrop: Tack för nådigt ftraff! — Huru många fick du? — sporde Edenhjelm. — HKelan, halfwan och tersen och lilla Manasse med förställare och full ammunis tion, nådig general! — Godt! Nu skall du få lifstid fäftning på köpet, om mitt ord lier gäller. Fästningen heter Ulriksdal och är just inredd för sådana oduglingar som du. Men medan du mwäntar på förpassningen, bor du på det ställe som anwisas dig af honom fom ombesörjde din undergångna bestraffning. Fångtraktamentet får du från mitt tök. Höger om! Marsch! — Nå lyder du ej? — tog Edenhjelm åter till orda, då den gamle trashanken twekade. — Jag wille bara säga ett ord så godt som twå. — Och det är? — Js, att en sådan satans general fiunes ej på jorden. — Skönt! Höger om! Marsch! Hans Frisk, f. d. N:o 43, intogs bland invaliderna på Ulriksdal, sem den tiden war upplåtet för detta ändamål. Men jemte fitt underhåll af fronan hade han af Edenhjelm till döddagar en månadspenning, tillräcklig både för tobak och rfilla Manasse med förställare och full ammunition. Så betalade generalen majorens skuld.