Norrländska Korrespondenten – 10 januari 1863, sida 2

En berättelse om boksamlingar för arbetsklassen. En Engelsk tidskrift upptager följande bewis på nyttan af de i England allt: mer fig utbredande lånbibliotheken. En man, fom är mycket bekant för fina ädla afsigter och fitt nit för alt stort och nyttigt inom samhället, fom till en ort, der han genast efterfrågade, om man hade något lånbibliothek. Det fia rades honom, att der fanns ett sådant, i hwilket inffrifningå-afgiften war 5 pund, och årsafgiften twå tredjedels pwund. Som han fann att denna anstalt således icke tunde begagnas af den fattigare delen af folket, frågade han, om der icke fauns något annat. Han erhöll då underräts telse, att der fanns ännu ett, med entreafgift af 1 pund och 4 sk. sterling i årdafgift. Detta mar wäl mera öfwerensstämmande med hang åsigt om behofwet för den lägre foltklassen; men fade han, vetta är likwäl ännu ide nog för de unga och de fattiga; ni måste försöka bilda ett, på ännu billigare wilkor, för ungdomen och dagarbetaren. Presten på orten, dennes fru och några redliga med lemmar af församlingen, med deras hustrur, förenade fig genast med honom om företaget; tjugu pund woro snart fam manbringade famt ett möte utsatt till fattande af beslut angående bibliethekets organisation. En del af de församlade wille, att man för intet skulle hålla den fattigare delen af allmänheten böcker tillhanda; men de flesta ansågo detta mindre klokt; de höllo fig mid hwad ers farenheten äfwen bestyrkt, att ändamålet bättre winnes, om man grundar dylika inrättningar på det naturliga begär efter oberoende, som hos de unga och fattiga wisar sig mer tillfredsstäldt med att icke behöfwa emottaga som en nåd, hwad de funna förskaffa sig medelst en liten upps offring. Det blef alltfå beflutadt, att månadsafgiften blott skulle wara en penz ny (omkring 4 ff. fwenskt riksgälds); att volymerna skulle wara små, och att de hwarje månad skulle återlemnas. För den sammanlagda summan inköptes öfs wer 80 volymer, och en donation af den