fer; och ben jord, fom tröttnot att bira gräs, bör få ombyte och besås med hafTa, — den enda säd, fom utan gödfel fan sås på fåvan jord; — få att, om allmogen alla år ffulle börja att met plog uppföra den mindre gräsbärande jorden, beså den med hafra 2 eller 3 år, samt sista året göda oc tillita med hafran få gräsfrön, få stulle de, utan minst ning i fin wanliga fpannmål, få fådan tillgång på hafra, att både kor, hästar och menniffor stulle hafwa ftor nytta deraf. Boskapens stillning skulle funna blifwa bättre och ymnigare genom till: gången på hafrehalmen och mera hö samt gifwa större afkastning. Åkern skulle få mera, bättre och kraftigare gödsel, och i följd deraf också gifwa större aftaft: ning. Allt sådant kan jag af erfarenhet bestyrka. Jag har nu i flere år af min ladu gård, på 10 selands hemman, fålt mjöl ett år för 960 rdr, ett år för 1080 rdr och ändock har jag haft tillräckligt deraf för mitt stora hushåll, samt kjärnat 15 a 18 lisp. smör om året. Säg då hwar och en, om det icke skulle löna mödan att med allt allwar börje arbeta på äng8och boffaps-ffötfelng för bättring hos oss? Själewad den 26 Dec. 1862. Carl Joh. Holm.