Plända. (Stockholmsslycke af Nepomuk.) (Forts. fr. n:o 100.) — So, fer tu, jag kommer för att bjuda hederligt på din egendom; jag bjuder kontant 100,000 ritgbaler. — Min egendom? — swarade kaptenen och täntfe; — wi hafwa inte annat af wärde än det der skå. pet, fom Blända icke will sälja. —, Stora Thorekulla, naturligtwis, fom du ärft af din hustrus moster, gamla fröken Agatha! — Hon lefwer än, — menade kaptenen. — Nej, wasserra! Du wistas i mörkrets ofunnigbet; fer du, jag rör mig i stora werlden, mina blickar gå öfwer hela landet, jag har ombud öfwer allt, jag underrättas på ögonblicket om allt hwad fom händer, priswexlingar, konkurser, dörsfall, med ett ort allt. Zag fick för en timma sedan underrättelse från en af mina ombud, att fröten Agatha, fom tänkte bli lika gammal fom Methusalem, råkat i wrede of: wer, att en af hennes pigor wille gifta fig med hennes fogde, och strikit deröfwer, få att hon fått flag och dött twärt. Bra går det, du ärfwer henne; jag bjuder 100,000 kontant. Tag fram papper, penna och bläck! — Gudskelof, — utbrast kaptenen, nu kunna wi gifwa mår dotter en hederlig hemgift! Blända lilla, hwad säger du? Det är egentligen bu, fom ärfwer moster Agatha. :