Norrländska Korrespondenten – 3 december 1862, sida 2

Månan nybyggare äro derföre nu ute i skogarne sysselsatte att bära och draga wirke och omstänga höhässiorna. Det hö, fom af renhjordarne på detta sätt rif: wes ned och trampas i den djupa mofe dyn, ty minsta delen uppätes, är för det mästa odugligt till föra för nybyagarnes boskap, hwilken också icke mår särdeles wäl af sådant ur dyn upphämtadt höslag. — Af ofwanstående förhållande plägar hända, att twister och rättegångar icke uteblifwa emellan nomad folket och jord brukarne. Många ledsamheter och myc ken skara skulle härutinnan förekommas, om båda parterna, få lappen fom ntybyggaren, woro wårdsamme och mindre owerksamme; lappen tyder att det fmas far bättre ligaa i kåtan och fitta mid kaffepannan, än fe om renhjorden; nys byggaren tyder det wara behagligare springa i skogarna med bössan för att erhålla några gråwerken, än uppsätta nödiga hölador, hållande det förra för ett nöje och det sednare för ett onus, men dagspenningen för jagten fan möj: ligtwis inbringa honom 2 rdr, då deres mot dagspenningen wid uppförande af hölador skulle tillffynda Honom 8 a 10 rdr. J brist på lada kan förloras på ett enda dyagn 6 a 10 höskrindor, fom skulle kosta 50 a 60 rdr.