Norrländska Korrespondenten – 12 november 1862, sida 2

är nu sysselsatt med omskrifningen af tyrtoböckerna, hwaraf mill synas fom han ännu fon lefwa slere år, helst om han snart kunde blifwa hugnad med adjunkt. — Af fomiljjournaten, illustreradt weckoblad ur naturen och lifwet, wetens skapen och konsten, har n:o 8 hitkommit, innehållande bland annat biografi öfwer kaptenen Cowper Phipps Coles, med porträtt, jemte twänne wäl utförda plans cher i träfnitt, föreställande förswar af ett pass i Montenegro och trädgårdarne wid slottet Caserta. — I ett Stockholmsbref till Göthe borgspgsten läses: Rättegången mellan kapten ÅAberg wid 2:dra lifgardet och mill Löfgren, hwilken sistnämnda stämt faptenen för brutet äktenskapslöfte, har tagit en högst sorglig wändning. J fin före twiflan att se sig försmådd och se en annan wid sin fordne älskares arm, har m:ll L. tagit fig det orådet för att å öpe pen gata anfalla och med knuten hand flå kapten Åbergs fästmö i ansigtet och dessutom med sitt parasoll prygla kapten A., och allt detta innan ännu rådhusrätten aftunnat sitt utslag. Dessa öfwerfall inträffade nemligen medan par: terna ännu woro i rättegång med fhwarandra och, såsom bekant, ålägger lagen ganska härdt straff för bruten rätte gångsfrid. Kapten Åbergs ombud i pos liskammaren har derför, till fredande af kaptenen och hang fästmö, yrkat m:ll L:s häftande, hwilket af polismästaren också bifölls, sedan han dock förut ett par gån: ger tillfrågat ombudet, v. häradsh. Åberg, om han werkligen fortsatte detta Yyrfande och hwartill han swarade ja. Utan att taga ml L. oc hennes bedrift i förfwar, måste dock medgifwas, att fapten Åbergs handlingssätt mot sin ford: na älskarinna wittnar om ftor hjertlöghet. Han har dock warit bekant med denna person i 11 år, och alla hans färleksglödande bref till henne förut harmoniera föga med hans språk nu. Heta affären hade troligen för länge sedan och till parternas belåtenhet warit arrvangerad, om ej mell L. wändt fig till en af dessa sakförare, fom här finnes få godt om. Hr Åbergs blifwande swärfar hade neml. bjudit m:ll L. i förlikning 2 eller 3000 rdr för en gång samt dessutom 200 rdr om året så länge hon lefde, men då hon härom rådförde sig med en sådan der advokat, afböjde han förslaget och uppmanade henne att fordra 10,000 rdr i fladeerfättning, hwilka han påstod med lätthet skulle funna utpressas. Men detta gick ej så alldeles efter beräkning. Det oförsynta anspråket tillbakawisades, och rättegången började. Den är afflutad i första instancen, ty rådftufmurät: ten frikände kapten Åberg, då mil L. ej förmått fullt bewisa sitt käromål. Saken hwilar nu hos hofrätten. Underligt är att wåra stora tidningar ej redogjort för detta senare mål eller ed8örebrottet och den derpå följande hättningsåtgärden. Ett rykte — för Mwilfet jag ej will gå i borgen — förmäler OOOOO ..... 5 JR 2—2