Alling har sÅWänne sidor. Af Sabina. (Swenskt original.) (Forts. fr. nr 75.) — Nog hade jag gjort det helt annorlunda, fade Årwa och gick tillbaka att nogare beskåda allt. — 3 wackert och dyrbart! utropade hon gång efter ans I nan. — Bara du inte ruinerat dig för min stull. — Bnga skrupler, lilla gumma! Här i Stockholm är det ide örnkligt att fruarne gräma fig öfwer hwad männerne kasta ut på granlåt och fram. Slit du allt med helsan och war öfwertygad att det är som sig bör, ty fwägerskan Octavia, som har moderna på sina sem fingrar, har walt alltsammans. — Ja, nog är det bra alltid, men hwad det måtte hafwa kostat! — Zala bara inte derom med Octavia! I mor: gon skall du wål göra henne din visit och tacka henne för beswäret. — J morgon? Hu, det går en rysning öfwer mig. — NI, få låtom oss icke tala derom i afton! Jag säger nu till om the. Jag känner just en läna: tan efter den der kornmjölslimpan och osten. Dock torde wi böra wänta ännn en stund, emedan jag bju vit främmande hit. — Främmande? Det är wäl ide Octavia heller? — Det ffulle wara en alltför stor bock mot etitetten att sätta i fråga, att hon skulle göra första fteget mot dig. Nej, det är swåger August jag bjudit.