Norrländska Korrespondenten – 23 augusti 1862, sida 2

Såsom en ny warningatt ej wårdslöst handhafwa skjutgewär, hafwa wi att anföra följande tilldragelse. Förleden söndagsmorgon hade en yngling från Östersund, Helldahl, i sällskap med nå ara kamrater från denna stad, neml. ol gossarne,Fredrik Anshelm Hybinett och J. O. Ålerberg, samt ännu en annan, wandrat ut för att roa sig, sedan den förstnämnde fått låna ett par pistoler af postlionen Häggblad. Kommen till den s. k. baptistlyrkan, wille Helldahl bese sitt wapen, framtog ena pistolen, den han trodde wara oladdad och tryckte på hanen, då med detsamma skottet aflossades, med den olyckliga påföljd, att ide mindre än 25 hagel inträngde i HYbinetts wenstra ben, nedanför knäet. 3 wärk och wedermöda får denne nu på plågans bädd umgälla fin kamrats tantlöfa behandling af det farliga inftrus mentet, och den obetäntfamma postlionen, fom lemnat det i owana händer, torde wäl äfwen hafwa ej få litet att förebrå sig för sitt wårdslösa förhållande. — Sistl. lördag nedbrann Alud foltskolehus. Stolläraren, fom wid tillfället war frånwarande, drabbades af en icke få obetydlig förlust. Hurun elden upp: tommit har ännu ej blifwit utrönt. — Enligt till Kon. Befallningshafwande från kronolänsmannen 3. A. Dillner inkommen rapport, har den olydshändelse Måndagen den 11 i denna mår nad inträffat, att bonden Jsrael Jons jon i Sehl, Nätra socken, hwilken, uns der det han warit sysselsatt med afflående af fräken (ett slags s. k. sjöfoder) wid stranden af den förbi Sehls by fly tande Än, nödgats gå ut i wattnet, fom mit något twärdjupt ställe för nära, samt derwid nedhalkat och förswunnit i djus pet, utan att han oattadt genast och under de twenne påföljande dagarne skedd eftersökning, kunnat igenfinnas. Jsrael Jonsson efterlemnar hustru och åtta min: deråriga barn i knappa omständigheter. — I Aftonbladet för d. 18 d:s läses bland annat följande: Enligt underriättelser från många delar af mellersta och södra Swerge är rågen allestädes sknren, och mångenstädes är den äfwen redan under tat. Det är ide tu tal om att qvantiteten är sällsynt rik. Man har funnit rågen till qvaliteten icke öfwerallt wara af utmärktare beskaffenhet, men myckenheten får i sådant fall ersätta de möjliga bristerna i qvaliteten. Wälfignelserna af en rik årswäxt funna hware ten i siffror uppskattas eller med ord sullständigt bestrifwas. En god årswäxt — det är helsa, trafter och utkomst för landtmannen, det är arbetsförtjenst för städernas befolkning, det är lugn och ord: ning i staten, det är fängelsernas tom het, skolornas uppkomst, familjens trefnad och endrägt, utmäigar för tillfredåställande äfwen af andra behof än de kroppsliga — det är ett ymnighetshorn, hwarur landet mottager goda håfwor, som bereda lycka för det närwarande och innebära frön till wälstånd äfwen för det kommande.