Norrländska Korrespondenten – 19 juli 1862, sida 3

mot häftigheten och wreden; hon gör eder sklicklige att med lugn och wärdighet swara den, fom anfaller cer, och att under alla smärtsamma förhållanden biz behålla tenna heliga jemwiat, fom man så lätt förlorar, när man aflägsnar sig ifrån Gud och hänaifwer sia åt sig sjelf. Wåra lyckligaste stunder äro de, då en sådan tystnad råder i mår själ; det är det mest trygaa och wälsignelserika tillitind: derunder fan man bedja, werka och lida.