Norrländska Korrespondenten – 19 juli 1862, sida 2

tilltalad och under ransakning för stöld af en not och misstänkt för förgiftning af ett hästkreatur, samt onjre sönerne Rer och Olof Olsföner, litaledes i Lod, dömda till 6 dygns matten och bröd samt 3 månaders straffarbete för stöld af flottwirfe. — Öfwannämnde Anders Olsson har sjelf ett par ting å rad hållit på och med all gevalt förfölt få ett par personer häktade, hwilket försöl dock ej lyckats, och har derföre nu den föga hugnesamma trösten att sjelf wara tilltalad och ide allenast fe fig, utan både moder och bröder i häkte. I sanning en forgs lia, men nyttig warning för dylika frångelmafare. — Åska har i början af förl. wecka förstört alla telegraflinierna mellan Södertelje och Nyköping. — Under åska föll d. 29 sistl. Juni mid Husbyfjöl i Oftergötland så mycket hagel, att ordentliga drifwor deraf bildades. — J Ystad tidnina läses: Ombord på ångfartyset Bore war häromdagen på resa till Vibe och widare till Amerika en familj ifrån Kalmare Vän, Landtbrukaren Gustaf Andersson med hustru och 2:ne barn. Samtidigt woro ombord å nämnde ångbåt några of Skånes possessionater, hwilka, sedan de gjort fig underrättade om nämnde familjs förhållanden oc) om dennas obetänksamma bes slat, att lemna sin hemlandstorfwa, för att i en annan werldsdel söla sin lycka, som kanske skulle gestaltat sig i armod och nöd, öfwertala den utflyttande familjen att landstiga i Ystad samt återmwända fill sitt öfwergifna hem, hwarjemte de betostade familjens hemresa. Utom det ädelmodiga i denna handling finner man också, att mången olycklig familj skulle stanna qwar i sitt fädernesland, om den i tid gjordes uppmärksam på de wådliga följderna af att lemna detsamma. — Götheborgs Handelstidning meddelar följande wackra handling: Under ångfartyget Amiral v. Platens sednaste resu från Stockholm till Götheborg hände fig i kanalen ofwanför sjön Roren, att en åttaårig gosse från fartyget nedföll i wattnet. Kaptenen kommenderade genast bad, och några ögonblick derefter såg man en af passagerarne störta sig ned i kanalen, för att rädda det i lifgfara swäfwande, redan på långt afstånd warande barnet. Detta lyckades ock efter mycken ansträngning; gossen drogs sanslös upp på kanalbanken, men blef, sedan han undergått den wid dylika tillfallen manliga behandlingen, snart åter: skänkt till lifvet. Hans räddare befanns nu wara Mag:r Meijerberg från Götheborg, hwilken genom denna wackra hands ling gjort fig förtjent ide blott af tad samhet från den räddades anförwandters sida, utan äfwen af hwar och en, som wet att rätt uppskatta en manlig och menniskowänlig handling. — Huru sorg ofta kan blifwa wänd i glädje, fick den rärdade gossen strax efter den öfwer ståndna wådan erfara. Flera af pasfagerarne började interessera fig för pil