Garibaldi och biskopen i Cremona. Från Turin meddelar en forrefpons dent i ett bref af den 11 April följande i sitt flag märfliaa tilldragelse: 3 en tid, då Victor Hugos Miferar bles ses på alla salonasbord, anser jag mig böra upplysa, att Cremona eger en biskop, som mycket liknar den i berörde roman skildrade. Biskopen af Cremona, hr Novasconi är en sannskyldig bistop, som mycket sysselsätter sig med sitt stifts angelägenl jeter, fom aldrig talar politik och än mindre lägger sig deruti. Han är detta oaktadt en liberal biskop, icke i NN mening, att han kastat bort fin mössa och sin krumstaf; men han har lyckats finna en utwäg att på en gång wara en tristen och älska sitt fädernesland. Och hwad som förefaller ännu märkwärdigare är att Cremonas hela presterskap har alldeles samma åsigter som sin biskop. När Garibaldi hade anländt till Cremona hade ock derföre biskopen beslutit göra den store medborgaren ett besök, men hindrades derifrån af ett giktanfall. Garibaldi tycker om werkliga prester. Så snart han derföre fått höra, att hr Novasconi yttrat en önskan att få fe hor nom, begaf han sig till biskopspalatset, åtföljd af senatorn Plezza, generalerna IT hirr oh Bixio samt flera andra officerare. Detta Garibaldis besök egde rum med en wiss högtidlighet, som är betecknande. J den stora salen af fitt palats befann sig biskopen, omgifwen af