Norrländska Korrespondenten – 11 juni 1862, sida 2

);åller: Skolning af plantor; Om blad: växternas kultur och deras anwändande ti trädgårdar; Om hyacinthodling på vitt land; Förenadt minoch wäxthus; 2ökswäxtodlingen wid swenska trädgårds: föreningen 1861 (slut); Minneslista för tädgårdsodlare i Juni; Frågor fram sällda till allmänt beswarande; Yitteratur; Notiser; Diverse. — Rörande det norriska studentmötet erfares från Köpenhamn, att 295 ftudenter äro anmälda från Upsala, 250 från Christiania och 200 från Lund. — Det är glädjande att fe huru in: dustrien går allt mer och mer framåt i wårt land och åstadkommer alster, fom icke allenast kunna täfla med, utan t. o. m. öfwerträffa utlandets. Silunda ffrifwes nu i P. T. följande: Fabrikören C. Mineur har nyligen för Konungens rät ning fullbordadt ett serdeles wackert arbete, nemligen målning af blomrankor, Fäglar m. m. på gult siden i kinesisk stil och efter kinesiska mönster, och hwari det lyckats hr Mineur både att uppnå före bilden och öfwerträffa densamma i fårgernas skönhet och hållbarhet famt tedningens förtjenster. Denna för mår ins dustri nya produkt, fom foftat ett betydligt arbete och tager fig synbarligen wil ut, är ämnad till gardiner och möbeltyg. En annan ide mindre remarkabel och ny frukt af hr Mineurs uppfinningsrikhet är en imitation af gyllenlädertapeter eller, såsom ten tommer att kallas, ayflenliderduk. Dulken, som betäckes af ett ämne, hwars beståndsvel är uppfinnarens hems lighet och hwiltet är tillräckligt smidigt och fastsittande för att icke brytas, bär i guld och oljefärger samt upphöjdt tryck praktfulla och skimrande ornamenter, lit nande, ja till och med wackrare än mot: swarande mönstret på gyllenläder, och lofwande en werkligen furstlig wiggpryd: nad. Dessa tapeter, som torde blifwa lika waraktiga som oljemålningar på duk, aftwättas utan att förgyllningen lider deraf. Då dertill kommer att de uffalla billigare än wanliga gyllenlärerstapeter, torde denna tillwerkning, hwaraf ännu blott ett prof finnes, ha en framtid. — J Aftonbladet berättas: Posfesfionaten J. T. Sergel, sonson af den store bildhuggaren, skulle d. 18 d:s träda i aifte med mamsell C. M. A. Söderberg. Twå lysningar hade warit afkunnade i Ladugårdslands kyrka, men den tredje lysningen, som skulle ega rum samma dag till hwilken brölloppet war utsatt, hade blifwit inhiberad genom mellanfomssten af slägtingar, fom föreburo att Hr Sergel wore mindre wetande. Någon wigsel kunde alltså icke ega rum, men som bröllopsgästerna emellertid samlades på utsatt tid, begagnade herr Sergel tillfället att i deras närwaro högtidligen förklara bruden såsom sin hustru. Herr Sergel är en person i mycket goda etfonomiska omständigheter, men hand tillämnade hnstru är en obemedlad flida. Slägtingarne ha till rådhusrätten ingifwit ansökning om stämning å herr Sergel till fullföljd af emot honom anmäldt j