erest besättningen icke friwilligt gaf sig, dombard era fästet. J Georgien drogo re fonfedererade fina trupper från fur ten och heagte alla fina kanoner till Sabannah (i samma stat). — Mycet be ror nu på framgången af unionisternas anfall mot NÅeworleans, söderns förnämsta stad wid Mexicanska wilen, med en folmängd af 165,000 själar och tanste den mot unionen mest fiendtliga stad i södern. Denna stad har en besättning af 32,000 man, under befäl af genera: lerue Mansfield Sorrel och Ruggies,; samt ett godt sjöförswar under befäl af en gam mal frigare Hollins. Neworleans skulle samtidigt anfallas från twå sidor; kapten Porter ämnade med en mörfares flottilj framtränga utför Mississippi och general Butler forcera tillgången till sjön Pontchartrain och sålunda anfalla staden i ryagen. Neworleans ligger un aefär 17 swenska mil ofwanför Wisfissippis mynning och nära en mil söder om sjön Pontchartrain, med hwilken ftaden står i förbindelse medelst mwattenkommnnikation och en jernbana. För att nu en flotta skall funna intränga i fiftnämnde sjö, måjte hon gå genom en af de båda kanalerna, fom bildas genom en mid sjöns utmynning i hafwet belägen ö, på hwillken finnes ett fäste, fort Pite, fom jemte andra befästningar skyddar fas nalerna. Floden Mississippi utmynnar i tre grenar med ett mellanrum af högst fyra swenska mil, och den sydwestra are: nen lärer kapten Porter redan med fina mörsar-båtar hafwa tagit. Men ett par mil nordligare är dessa grenars för: eningspunkt, som är wäl befästad och en god förswarspunft, hwarjemte floden allt framgent uppåt slall wara wäl förfmwarad. Widare hafwa de konfedererade på den i hafwet utskjutande landtungan, ges nom hroilfen Mississippi utfaller, tvenne starka fästen, Jackson och S:t Philip, hwilka enligt separatistblad skola wara armerade med 170 stycken G6S-pundiga kanoner och hafwa 3000 mand befättning. Der har man, heter det, uppsatt en mängd ugnar för att kunna beskjuta unionsfartygen med glödande tulor. Från dessa fästen och ända fram till ftaden går en vafbruten sträcka af jordwerk, wid Chalmette finnas redouter med refflade kanoner, hwilkas tulor gå 576 swensk mil och från Capriere går en 30 fot bred och 20 fot djup graf. Der har man nu äfwen fått färdiga två jernpansrade flytande batterier med 44 tums tjocka plåtar af det bästa smidda engelska och franska jern. — Om äfwen skrytet öfwerdrifwit dessa uppgifter, så är dock i alla händelser att antaga, att striden om denna wigtiga stad blifwer hård. En enskild man, skeppsredaren Vanderbilt, har utrustat ett efter honom sjelf upptalladt fartyg på sådant sätt, att han tror det skola funna borra Merrimac i sank få snart han wågar fig fram. — J norden hafwa på senare tiden inga frigshändelser af wigt förefallit. Beträffande slafmarnes friköpande i nortamerikansta distriktet Columbia har