Norrländska Korrespondenten – 30 april 1862, sida 2

och således icke ännu på en längre tid fan tillträda fin befattning såsom ftadsläfare härstädes. Sundswall den 30 April. Sammankomsten sistlidne måndag med stadens fastighetsegare för utseende af ombud att närwara wid det sammanträde fom Stockholms brandftods-fommitte utfatt att hållas d. 1 nästkommande Juni, för åstadkommande af en hypothefsförening för ritets trästäder, war ide få talritt besökt fom sakens wigtiga ända mål fordrade. Grosshandlaren P. G. W. Dahlin utsågs nästan enhälligt att öfwerwara detsamma, och bestämde de närwarande ett arwode af 200 rdr ärmt att utgå i mån efter brandförfäkringswärdet af hwarje fastighet. — För underlättandet af detta arwode och i hopp att fomma i åtnjutande af amorteringslån på möjligaft billiga wilkor, wore högsta skäl att få många fom möjliat, alla fom önska säkra oc) stående lån, fia em afgiften förenade. Anteckning dertill fan ske hos rådman Bond, fom mälwvilligt åtagit fig. detta beswär. — Ehuru härwarande badkuranstalt, genom förut anbringade ledningar, eger en wattentillgång, som på sednare tiden fullt motswarat behofwet, har dock dess direktion warit betänkt på att ännu mera öka detta förråd, så att det skulle wara tillräckligt äfwen om kurgästernas antal skulle blifwa wida talrikare än hittills. Denna direktionens omforg för inrättningens framtida bestånd och förkofran har och nu blifwit krönt med önskad frame gång, sedan en för den goda salen bes wågen granne, hr ingeniör Horney, haft godheten att upplåta ett par i hans egen: dom belägna, rikhaltiga källor att för sinrättningens behof begagnas. Genom ledning från dessa källor winnes sålunda ett få ymnigt tillflöde, att denna an: stalt, äfwen i utwidgad skala, skall finna fia betryggad mot all fruktan för wat: tenbrist, och således kunna i allt större omfång werka för sitt wackra syftemål. Heder derföre åt den ädle gifwaren och dem som jemte honom bidragit till detta goda resultat! — Häradsdomaren Jon Ersson i NyYland, Njurunda socken, Hade såsom om bud för en annan person erlagt böter till kronolänsmannen Winter, men blef af denne sedermera ånyo fordrad, och måste ännu en gång erlägga samma bö ter. Jon Ersson, glömmande den gamla regeln, att en god sak ide kan göras för ofta, funderare nu fom bäst, huru han skulle funna återfå hwad han betalat för andra gången, då han tillfälligt träffare fin bötes -afnämare på en af ftar dens källare, och der helt dristigt på minde om återbetalning af den orätta mamm on. Händelsen gjorde dock att Wintern mar skarp, ehuru medium af April war inne. Orfilad, hårdragen, —— 1— — —