Norrländska Korrespondenten – 26 april 1862, sida 3

Tro och Bekännelse. (Ur Jönköpingsbladet.) Det utgör wisserligen en af de många glädjande företeelser, som i wåra dagar yppat sig på det kyrkliga området, att man börjat skilja mellan tro och befinnelse, hwilka tillförene ända till den grad blifwit förwexlade, att en menniska, hwars hela lif warit ett uttryck af tfärletåoch sedeslöshet, kunnat anses ega en rätt tro, eller wara rättrogen, blott derföre att han accepterat wissa betännelfefatfer, under det att en annan, lifwad af gudsfruktans oc) fromhetens anda, ftämplats såsom otrogen, derföre att han hyllat andra lärosatser än de mwedertag: na. Så stämplade katolicismen, och gör det ännu i dag, alla proteftanter utan undantag såsom otrogna, och proteftantismen tog fin skada igen genom att gif: wa andra bekännare nära nog liknande epitet. Från denna falska och till fina följs der olycksbringande uppfattning, har man nu börjat höja fig till en högre och fan: nare. Till och med upplystare previfanter börja i fina predifningar iakttaga ffilnaden mellan de båda olifa begrep: pen, få att de werkligen tala om betännelse, der de fordom blindwis talade om tron. Ett medgifwande återstår dock, att äfwen olika tänkande kunna hafwa en lefwande tro; men detta medgifwande lärer wäl ännu låta wänta på sig. Ett sådant erkännande skulle ock leda till en påföljd, hwilken man på wissa häll synes frukta mer än allt annat — fördragsamhet i afseende på olika bekännelse, men ofördragsamhet allena mot ben werkliga otron. Huru många ftröme mar af blod, hurn mycken jemmer och nöd skulle ej hafwa saknats på jorden, om denna uppfattning warit rådande bland menniskors barn! Det har funnits tider, då en liknande vätt-trogenhet (ortodoxi) war herskande äfwen på andra områden än det religiösa, nemligen på det politiska, på det wetenskapliga, ja inom sjelfwa den fria tonsten. På dessa sednare områden har doc friheten numera dels blifwit tolererad, dels antagen såsom grundsats och lag. Det erkännes nu, att en person kan wara en god medborgare, äfwen om han hyser en annan politisk bekännelse än den i samhället förherrskande, och att han fan wara sann wetenskapsman, äfwen om han uppträder emot ett rådande wetenskapligt system; såsom konstnär åläg:mm an F—— —