Norrländska Korrespondenten – 29 mars 1862, sida 2

sj Wi hoppas så länge staden i stadsfiskal g OStenfon eger en ordningsman, kinsnins nen måtte fråntännas sjelftagen rättighet u såsom sådane inom stadens område, Vid Skarpskytteföreningens erercisöfning i söndags e. m. öfwerlemnades till föreningens öfwerbefälhafware, kapiPotenen N. Å. von Törne, en, särreles wacker fabel med damascherad klinga, till I Mwvilfen medel subskriberats inom den tjenstskyldige afdelningen af föreningen. Bestyrelsens ledamöter m. fl. woro för tillfället inbjudna att öfwerwara öfwerlemnandet. SP.) -— Prorincialläkaretjensten i Torps distrikt af Westernorrlands län kungöres till ansökning ledig. — Ett tidningsläsningskabinett har blifwit öppnadt i huset n:r 15 wid Nya Kungsholmsbrogatan i Stockholm. Der finnas alla Sweriges tidningar, äfwensom en mängd utländska, samt åtskilliga journaler. Jnträdesafgiften för hwarje gång är 10 öre. — Från Jockmock skrifwes i Piteåpoften under den 8 Mars följande: Den 14, 15 och 16 Febr. höllos ting, uppbörd och marknad i Jockmock under jemn och sträng köld. De afnämare, som afhämta ortens alster derifrån, äro handlande från Luleå och Piteå städer, förutom en hop bönder och lösa personer från kustlandets socknar. Marknarspriserna woro höga, ehuru god tillgång på waror icke saknades. För sarfhudar betaltes 5 a 6 ror; för fläckhudar Årdr och för wajhudar 21 a 3 rdr. För 1 lisp. renhornslimm 7 a 73 rdr, renkött 3 ror, rentungor 20 a 25 Öre per stycke. Lappskor och bällingar woro i högt pris. I lisp. kornmjöl 2 rdr 35 öre; caffe 14 rdr pundet; salt 18 a 20 rör tunnan. Skolärer och hudar woro mycket dyra — på bränwin och starka drycker befanns ingen brist, ehuru de äro förbudna till införfel. — En Stodholms-forrefpondent till MRorrköpingskuriren berättar, att den allmänna hypoteksbanken, fom redan utwecklar en ganska berömlig werksamhet, widtagit en reform, som borde för den stora låntagande allmänhetens skull hafma genomförts redan långt förut. Mtgärden afser nemligen att åstadkomma, det hwarje jordegare, som erhållit lån, skall ega rättighet att direkte till den ö W — —— —— hypoteksförening, i hwilken han är delegare, insända årsafbetalningarne, hwarigenom det arfwode, som nu erlägges till kommissionärerna, hädanefter fan undwikas. — Det finnes säkerligen ingen I med wår allmoges förhållanden bekant person, fom ej skall helsa denna hypoteksbankens åtgärd med odeladt bifall; ty det ofta allt för långt drifna prejeri, hwarför den om formerna ofunniga jordegande allmänheten warit utsatt, har under åratal utsugit musten ur mången jordegares arbete och friden ur hang hem. Wi hafwa of bekant, huru hrr bypotekskommissionärer på landet för den tjenft de gjort den behöfwande läntagaren afpressat denne fommisfiondar7 9 g NN Nn