Norrländska Korrespondenten – 1 mars 1862, sida 3

Man skulle tro, att mi, med wår urgamla follfrihet, skulle med den stigande bilrningen lifligare deltaga i wåra alls männa förhandlingar, antingen genom fruktbringande läsning af hwad fom ffrifwes och tryckes, eller genom att lemna rilliga bidrag till offentliga yttranden; men uti dessa begge afsrenden begagnas det fria ordet föga, mot hwad man fun: te wänta. Och vet synes twertom nä stan fom hågen att i tal och tryck med: dela fina tankar, blifmit minskad genom mår offentliga yttranderätt medelst predfen, hwilken just skulle upplifwa denfam