ärenden, äfwen måste wara i besittning af de dertill erforderliga kunskaper, och att han framför allt of sitt lands förs fattning och politiska institutioner bör ega en fullt tillräcklig kännedom, för att med urskiljning funna bedöma vet allmännas behof och hwad fom är af nuv den till afhjelpande deraf. Wi fråga vå, hurudan är wäl allmänhetens kunskap hos oss i detta hänseende? Huru många, i äfwen af ven s. k. bildade klassen, finna wäl till ens wära grundlagar, mycket mindre alla andra wigtiga ämnen, som stå i sammanhang med wåra allmänna politiska förhållanden? Huru är wäl i allmänhet, hwad man tallar, det poli! tiska intres set hos oss beskaffadt? Följer man wäl de offentliga ärendernas gång; med sådan uppmärksamhet, fåran mir; me, fom man bör, för att derom funna: bilta fig ett fullt tillförlitligt och afgö vande omdöme? i Ty wärr, måste på dessa frågor af: ges ett nekande swar. Någon allmän anda, i sannt politisk mening, finnes ide I ännu i wårt land, ehuru wi wisst icke wilja bestrida, utan twärtom med stor tillfredsställelse medgifwa, att en förän: dring till ett bättre förhållande härutinz nan under den fednafte tiden börjat up: penbara fig. Såsom en af de förnämsta orsakerna till denna bristande allmänanda, anse mi wår felaktiga teprefentation. Ett folk fan ide med wärme oms: fatta andra grundlagar, än dem det werf: ligen af själ oh hjerta är tillgifwet. Men wår närmwarande, på fråndsfördelningen grundare konstitution eger ide swenska folkets sympathier. Witroföljaktligen, att det politiska intresset skall ökas äfwen hos oss, i sammanhang med en förbättrad representation och inför randet af en, efter wåra förhållanden afpassad sjelfstyrelse. Det är ide tänt bart, att en nation, hwars medborgerliga rättigheter bestämmas efter stånd och klasser, och fom knappt mera än till namnet känner till en wäl ordnad fom munalstyrelse, skall funna lyfta fig till en politisk allmänanda. Första wilkoret för en sådan andas uppkomst är det, att hwarje samhällsmedlem känner sig wara till och betyda något, ide såsom tillhörig en särskild kast eller skrå, utan få fom medborgare i staten. Då liswas äfwen hågen för allmänna angeligenheter, merboraaren lefwer i i fin fonftitution, och folket står och faller med fina gruntlagar. Om mi blott blida bort på andra sidan fjellen, hafwa wi ett sådant exempel lefwande framför oss. Den norske bonden anser konstitutionen såsom sin frihets och sin lyckas pålitligaste wärn. Derför älskar han densamma, studerar den tidt och ofta, samt har avund: lagen upphängd på stuguwåagen, föfom def dyrbaraste prydnad. Arligen firar också norrska foltet fin konssitutionsfest, ty det är djupt genomträngdt af tillaifwenhet för en författning, fom nu snart ett halft århundrade berert dess oberoende och framgång. Men har man wäl någonsin hört talas om, att t. er. rit ragsordningen blifvit firad hos oss? Det tillhör ide desto mindre hwar och en, fom älskar sitt fädernesland, att taga fännedom af dess grundlagar, Huru briftfälliga och föga omtyckta ve än må wara; ty det är ju endast på detta sätt, fom ett tillförlitligt omdöme fon mint nas om deras brister och hwad fom tarf:! was till dessas afhjelpande. Att fig politisk upplysning, är en bland med: borgarens förnämsta pligter nu för ti den; ty det förhåller fig ide nu fom förr, att folken i stum förbidan wänta allt såsom en gåfwa af sina furstar el: ler regeringar. De hafwa i allmänhet börjat wakna till medwetande deraf, att te nationer, fom ide sjelfwa bewaka fina rättigheter, förr eller sernare äro på wäg att förlora dem. Detta gäller of ide mindre än andra. Det är fåfängt ed:2 CF: 2S.. UDOÖA Jonamavpvs