Norrländska Korrespondenten – 25 januari 1862, sida 3

nödwändigt och så wälgörande för der medborgerliga bildningen, att wi näf den religiösa och moralista underwisnin gen anse detta wara ett af foliskolans aldrawigtigaste läroämnen. ZY derige nom att redan i ungdomstiden upp märksamheten och hågen riktas åt dett håll, grundlägges detta medborgaresinne och skapas denna allmänanda, som så mycket bidrager till samhällets trefnar och utwecklina. Må man icke heller här missförstå oss! Det är icke wår mening att skapa en nation af politiska fannftö pare. Hwad wi åsyfta, är helt enkelt att hos det uppwäxande slägtet wäcke den håg och tet intresse för offentliga angelägenheter, hwarförutan ingen na: tion fan lyfta fig till någon högre grat af sedligt och politiskt medwetande. Wi hålla såleres före, att swenska follet re: dan i ungdomen borde kånna till åtmin. ftone elementerna i fina inftitutioner för att sedan under fortgången af der sjelfstndium, hwartill folkskolan blott för: mår lägga grunden, lära sig småningom klart nppfatta ide blott fina rättigbhe ter, utan äfwen fina skyldigheter mo fig sjelf och det allmänna. Ty hwat landet i första rummet behöfwer, är werklig, praktisk anwändbar bildning, en sådan, fom skapar medborgare och med: borgerlig anda, men ide en sådan, fom blott alstrar mystiskt grubbel och andlig öfwerspänning. Men till winnande af en sann medborgerlig bildning fordras owilkorligen naturstudier och politiska kunskaper — twenne hittills hos oss af den större allmänheten nästan oodlade bildningsgrenar. Likasom mnaturmetenskaperna rena från öfwertro och fördomar samt utwidga och skärpa förståndet, så alstra de politiska studierna en patris otisk lyftning, föra den unge medborgas ren in i det praktiska lifwet — det lif, der han werkligen skall lefwa — lära honom att känna fin samtids och sitt får verneslands behof, samt hindra honom ifrån att stappla wid de första steg, han tager på statslifwets bana. Gäller detta i wiss mån alla medbors gare i samhället, i hwilken lefnadsftällning de än må befinna fig, få gäller det i ännn högre grad alla dem, fom på ett eller annat sätt komma i närmare beröring med det offentliga lifwet och äro skyldiga att mera werksamt ingripa deri. Det är klart, att i ett land med konstitutionell styrelse oc) representativ författning måste finnas många tillfäl: len, då snart sagdt hwarje fambhällsmedlem, åtminstone hwar och en fom gör anspråf på att ega en röst i allmänna angelägenheter, bör af fin medborgerliga pligt känna fig uppmanad, att icke blott med liknöjdhet betrakta hwad som sker och händer, utan äfwen efter förmåga bidraga till lösningen af de wigtiga fame hällsfrågor, fom beröra få wäl allmänt som enskildt wäl. Men för att funna göra detta på ett både för honom sjelf och det allmänna tillfredsställande sätt, ir det naturligt, att hwarje medborgare fom deltager i afgörandet af offentliga