Norrländska Korrespondenten – 20 november 1861, sida 2

Swensk Kyrkotidning contra A. F. Beckman. (Slut fr. föreg. n:r.) Hr B. faner rätt, att egentliga Fil: lan till kunskap om kyrkan måste wara Guds uppenbarade ord eller den heliga skrift ... Hr B. säger att man wid undverfökning och behandling af detta ämne ofta nog låtit alltför mycket förleda fia af hwad man kallat praktiska syften, fom icke sällan warit ensidiga partisyften, til: läggande, att sådant skett tydligen för hierarchiska ändamål. Men månne man ide kunde uppställa den frågan, om ej br B. här gjort sig sjelf skyldig till fame ma förebråelse? ... Ör B. säger att man icke kan med full wisshet afgöra, hwar gränsen för Fuds församling går fram. Men, fär ger han ock strax derefter: detta hindrar ide att enskilda medlemmar och hela frets fen af Guds församling funna genom Guds nåd fomma till en få öfwerflör dande rikedom af kärlek och tro8bemidning, att Guds församlings härlighet i dem och genom dem framglänser klar och oemotsäglig ... Men i fådant fall blef we det ju ingen skilnad i omfattning af Christi kyrka här på jorden enligt br B-—s och mår mening, samt sålunda och för hr B. intet skäl att framhålla tron framför nådemedlen såsom kyrkobildande element ... och då, i och med detta framglänsande, urskiljandet och dömande derom ide mera förbehålles åt hjertrans sekaren ensam, få ffall det oc funna bes las of menniskor, utan att desse, fom hr B. sagt, blottställde fig för att swårt