Norrländska Korrespondenten – 9 november 1861, sida 3

Det är förmodligen på grund af detta fiarce yttrande fom mwederbörande, hwar gång då en gren blifwit bräckt från den sköra stammen, låtit flå ett jernband om densamma till spjelkning och läknina, få att det hela måtte stå i grönska till ewinnerlig tid. En gammal fiskargubbe på stället har för under: tecknad berättat att det war den 13 Mars 1809 fom trädet föll ned till jorden. Den 26 September 1810 inympades en ny telning på wafa-ftammen. Sedan dess har af smeten på Drottningholm det minnesdigra trädet mer än en gång blifwit jernbandadt. Man luftfärdar till Drottningholm för att beuns dra slottet, parken, Kinas och Kantons paviljonger, men ingen går gerna förbi den gamla pilen utan att egna honom en wördnadsfull blick, der han, inllämd mellan stenläggningen, ännu i dag lutar sig öfwer wågen, hand spegel i mera än 200 år. Men få res presenterar han dessutom, bland all den konst fom oms ger honom, snart sagdt ensam den lefwande naturen, ensam efter så många ädla bröder och grannar af ek och tall, hwilkas kronor och spiror för längesedan gått i stoft och aska. G.