De fom manligen ifra mycket mot at tenskap äro sådana bedagade flickor ock enkor fom förlorat allt hopp om friare. De fördöma alla karlar, anföra gerna exempel of olyckliga giftermål och be möda fig att öfwertyga en hwar, att farhågan för detta missöde stadgat teras beflut att lefwa ogifta. Emellertid, om något anständigt och godt anbud ffulle göras, förswinna i haft alla betäntkligheter och äktenskapet betraktas på den goda fidan. Gamla ungkarlar prisa merändels fin klothet och försigtighet att undwika gifta ständet. J hemlighet ångra de likwäl alltid att de ej nyttjat de tillfällen som de i yngre åren egt till ett godt wal. Denna ånger tilltager merändels i samma mån som ålder, sjuldom och ströplighet göra saknaden af en makas eller barns ömma omwårdnad mera kännbar. Ett wäsendtligt hinder emot gifter: mål är en hos könet, särdeles i större städer, aftagande huslighet och den rådande böjelsen för fåfänga, yppighet och nöjen, hwarigenom flickor, som ej äro i besittning af rikedomens lockande behag, aflägsna från sig de karlar som finna fig obeqwäma för danfen, focietets-fpektaller o. s. w. Äfwen de danfande fimåherrarne tänka gemenligen på helt annat dn allwarsamma förbindelser, få framt ej damen förmodad medföra en bemgift fom swarar emot det lefnadssätt hwarwid hon är wan. Ju mera lönets uppfostran afwiker från huslighetens grundsatser; ju mera utgör äfwen naturligtwis penningen ett mål uti frierier. Egennyttan begagnar fig af kärlekens fpråt. Om jriaren wille uppriktigt framföra fina tankar, skulle hans tal till flickans far blifwa unge särligen få här: Min herre! Jag önskar att åtkomma en summa penningar af er för det närwarande och framdeles er öfriga förmögenhet; men som det ej kan ske på annat sätt än att jag gifter mig med er dotter, så får jag härmed anmäla mig för att winna ert samtycke till wår förening. — Man föreställer fig lätt huru swaret i sådant fall skulle blifwa. Menniskorna älska att bedragas, och friaren aktar sig noga att tala om sin werkliga afsigt. Han wisar sig ine nerligt kär i flickan, hwilken, omgifwen af penningetillbedjare, inbillar sig att det är hennes charmer och egenskaper som wäckt denna täflan. Ppenningefrierier gynnas ofta of te rikes barnsliga fåfänga. Det gifwes ett ädelt högmod — men det är sällan de: ras lott. En rik man af medelklassen finner sig smickrad deraf att en förnäm håller tillgodo hans egendom, för att nedlåta fig till förbindelse med hans dotter. Han fer ej att detta nedlåtande nedför en werklig förvdmjutelfe, och att den förställda aktning honom wisas af in person, som tror sig låna glans åt and hus, är ett försåtligt offer af den åga egennyttan, fom traktar efter hang denningar och i hemlighet önskar Honom grafwen. Flickans inbillning fysfelättes med föreställningar om den för säma werldens lycksalighet, och rangen örmår till och med att qwäfwa åtankan f en eljest motbjudande olikhet i ålder, ittminstone tilldess bröllopet är förbi. På sådant sätt tillskapas stundom oformiga äktenskap, som swårligen kunna i n framtid åtföljas af inbördes tillfreds